Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Sturm und Drang - Goethe före Weimartiden - Stella och sångspelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLLET I STELLA 69
åtminstone en i någon mån personlig bakgrund. Goethes
“forelskelser“ fortsatte nämligen oavbrutet, och mer eller
mindre hava hans dikter tagit intryck av dem. Vid denna
tid såg det emellertid ut, som om de skulle taga en allvar-
ligare vändning. I slutet av 1774 blev Goethe bekant med
en förmögen bankirfamilj, Schönemann, blev kär i den vackra
sextonåriga dottern Elisabeth, “Lili“, och på våren nästa
år kom det till en förlovning, som dock ej offentliggjordes.
Den unga fästmön var emellertid ganska svartsjuk — och
saknade tydligen icke anledningar — och redan på hösten
bröts förbindelsen. Det var under denna förlovningstid,
som Goethe skrev skådespelet Stella, som är ett bland hans
sämsta arbeten. Språket är ett avskyvärt bokspråk, karaktärs-
teckningen är svagare än i något annat av hans arbeten,
och själva idéen är av ett — moraliskt och psykologiskt —
mycket tvivelaktigt värde: att en man kan samtidigt vara
kär i två kvinnor och att dessa fredligt kunna enas om
samme man. Det är således en Wertherkonflikt, blott med
den skillnaden att den löses i all endräkt och att i stället
för att Werther och Albert båda enas om Lotte, så enas
här Stella och Cecilia om Fernando. Idéen var icke ny,
och ursprungligen stammar den från orienten, polygamiens
hemland. Under medeltiden hade ett dylikt orientaliskt
motiv blivit bekant i Västeuropa samt behandlats både i
franska och tyska dikter, vilka dock haft svårt att förena
det österländska motivet med det västerländska åskådnings-
sättet, och av dessa dikter kände Goethe en, Der Graf von
Gleichen. En tysk riddare råkar i Österlandet i slaveri,
räddas av sultanens dotter, med vilken han gifter sig, och
återvänder till hemmet, där han träffar sin forna hustru.
Under tusen tårar ropade då denna — för att begagna Goethes
referat —• “Nimm Alles, was ich dir geben kann! Nimm
die Hälfte Dess, der ganz dein gehört — Nimm ihn ganz!
Lass mir ihn ganz ! Jede soll ihn haben, ohne der Anderen
was zu rauben“. Und “rief sie an seinem Halse, zu seinen
Füssen: Wir sind dein.“
Ett annat uppslag hade Goethe fått från Swifts egen-
domliga kärlekshistoria, och från denna har han lånat den ena
hjältinnans namn: Stella. Men Goethe kunde icke göra något
av motivet. Ty visserligen vill han göra sin hjälte Fernando
till en oemotståndlig Sturm- und Dranghjälte, men i verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
