Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Molière - De första striderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 LES FACHEUX
Thelème: “Gör vad du vill! Ty fina, välborna, bildade
människor, tillhörande samhällets bästa kretsar, hava av
naturen en instinkt och en sporre, som alltid driver dem
till dygdiga handlingar. Men om samma människor, genom
skändligt tvång och underkastelse nedtryckas och kuvas, så
vändes den ädla drift, på grund av vilken de öppet strävat
mot dygden, i ett brinnande begär att avkasta detta träl-
domens ok.“ Det är samma sats, som med andra ord pre-
dikas i L’Ecole des maris:
Qui nous gêne se met en un péril extrême,
Et toujours notre honneur veut se garder lui-même,
C’est nous inspirer presque un désir de pécher,
Que montrer tant de soins de nous en empêcher,
Et les soins défiants, les verrous et les grilles
Ne font pas la vertu des femmes ni des filles.
C’est l’honneur qui les doit tenir dans le devoir,
Non la sévérité que nous leur faisons voir.
Denna fria, sunda naturalism förkunnades här emellertid
med en sådan älskvärdhet, och stycket var så gnistrande
roligt, att det ej tyckes hava väckt någon anstöt. Ett tecken
på Molières växande popularitet var också, att han av den
då mäktige Eouquet erhöll i uppdrag att författa det fest-
spel, Les Eacheux, med vilket den lysande ministern firade
Ludvig XIV:s besök på slottet Vaux. Enligt Molières egen
uppgift måste han på endast fjorton dagar skriva, inöva och
spela stycket. Det är ej heller vidare betydande, men Molière
förvärvade sig härigenom konungens gunst, och tack vare
denna blev han konung Ludvigs dramatiske hovfurnissör för
alla de fester, som den praktlystne konungen sedermera gav.
Åtskilliga Molièrebeundrare hava beklagat detta och häri
sett något nedsättande för den store skalden, men — och
jag skall sedermera återkomma till denna fråga — det var
endast genom Ludvigs mäktiga beskydd, som Molière sedan
kunde hålla sig uppe, och denna fördel var dock värd några
offer.
Molière skulle ganska snart behöva detta stöd. Den fram-
gång, han haft med L’Ecole des maris, lockade honom till
en ny variation av temat, och så skrev han femaktskomedien
L’Ecole des femmes, som uppfördes något mer än ett år
senare, den 26 december 1662. Dess huvudfigur, Arnolphe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
