- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten /
220

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Molière - Molière i landsorten - Teatern på Molières tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 TEATRARNA 1658
bifall, uppförde man Le Docteur amoureux — en fars, som
aldrig blivit tryckt och som nu är förlorad. Molière utförde
huvudrollen, och nu blev framgången hel och odelad. Ko-
nungen täcktes skratta och tilldelade landsortskomedianterna
en egen teater i Palais du Petit-Bourbon, en byggnad, som
låg mellan gamla Louvre och kyrkan Saint-Germain L’Auxer-
rois, och där gav truppen den 3 november den första före-
ställningen för den stora allmänheten.
Äntligen hade Molière efter så många motgångar slagit
igenom.
TEATERN PÅ MOLIERES TID
För att bättre uppskatta Molières insats är det nödvändigt
att kasta en hastig tillbakablick på det franska dramat och
den franska teatern vid tiden för Molières ankomst till Paris.
Han kom under ett interregnum — mellan Corneille och
Racine. Efter att 1652 hava misslyckats med Pertharite,
hade Corneille dragit sig tillbaka från teatern, dit han först
1659 återvände, då med brutna krafter. Man spelade väl
fortfarande hans äldre stycken, vidare tragedier och tragi-
komedier av hans samtida, Tristan 1’Hermite, Rotrou och
du Ryer, men några betydande nya förmågor hade icke
vuxit upp, och Hotel de Bourgogne och Théâtre du Marais
behärskades under dessa år framför allt av den romaneska
tragedien, mot vars onatur Molière sedermera skulle komma
att uppträda. Komedien odlades mindre och uppbars egent-
ligen av italienarna, vilkas commedie dell’arte hade att glädja
sig åt en stor popularitet. Men man spelade också bearbet-
ningar av spanska stycken i samma stil som Le Menteur,
antingen lånade direkt från de spanska originalen eller från
italienska efterbildningar. Till någon originell fransk komedi
funnos däremot, såsom vi förut sett, endast svaga ansatser.
1658 hade man endast tre teatrar i Paris: den kungliga
truppen i Hotel de Bourgogne, Mondorys forna trupp i
Théâtre du Marais och den italienska truppen i Palais du
Petit-Bourbon. Hotel de Bourgogne spelade företrädesvis
de stora tragedierna och ägde större delen av den tidens
repertoar. Den åtnjöt ock ett kungligt anslag av 12,000
livres. Théâtre du Marais, som icke hade något dylikt anslag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free