Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den religiösa kulturen - Bossuet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSSUETS POLITIQUE 29
gånger omarbetats, innan den fick den slutliga formen.
Något betydande arbete är Bossuets Politique icke. Det
hela består mest av bibelspråk, som han sammanställt, och
tankarna äro ej nya; de finnas förut vida bättre och klarare
hos Hobbes, och Bossuet har ej lyckats att sammanarbeta
dennes naturalistiska världsåskådning med den patriarkaliska
statslära, som den franske biskopen ärvt från medeltiden.
Båda dessa till utgångspunkten så olika, men i slutsatserna
lika åskådningar stå nu oförmedlade vid varandras sida.
Men arbetet ger dock en mycket åskådlig bild av det här-
skande politiska åskådningssättet i Frankrike under århun-
dradets senare del.
Uppgiften att med bibeln, särskilt pentateuken och Samuels-
böckerna, bevisa den gudomliga karaktären av Ludvig XIV:s
konungadöme förefaller oss nästan omöjlig, ty av det gamla
testamentets författare framställes konungadömet närmast så-
som ett straff för folkets synder, såsom ett “avfall“ från
Gud, och uppror mot “ogudaktiga“ konungar fördömas ej,
utan rent av förhärligas; själva tanken att taga ett litet
obetydligt barbarfolk såsom mönster för 1600-talets Frankrike
är för övrigt i våra ögon snarast absurd. Men icke dess
mindre lyckas Bossuet ej illa. Världens historia, såsom den
framställes i bibeln, börjar ju därmed, såsom han framhåller,
att Gud själv personligen framträder såsom människornas
härskare, ger dem lagar, straffar och belönar, och därmed
fortsätter han, ända tills det att konungadömet på hans be-
fallning upprättas i Israel. Detta var ärftligt, med ute-
slutande av “det kön, som blivit fött att lyda“. Konungarna
ha således mottagit sin makt av Gud, handla såsom hans
“ministrar“ och ställföreträdare och äro blott för honom an-
svariga för sina gärningar. Han förkroppsligar i sin person
staten: “un peuple immense réuni en une seule personne,
une raison secrète renfermée dans une seule tête et gouver-
nant tout le corps de l’Etat“. Det är denna enhet, som
är Bossuets ideal, “anarkien“ det spöke, som han fruktar
och bekämpar. Genom sin absoluta makt kan och bör
konungen krossa all egenvilja, allt partiväsen hos under-
såtarna. Mot konungen finnes ingen rätt, varken till egen-
dom eller ens till liv, så framt ej konungen vill av nåd
medgiva en dylik rätt. Och likväl är det endast under det
monarkiska statsskicket, som undersåtarna äro verkligt fria,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
