- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten /
9

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALISATIONEN UTOM FRANKRIKE 9
det under 1600-talets tidigare del starka spanska kultur-
inflytandet till någon del banat vägen för det nya franska
konungadömet. Till England kom impulsen direkt från
Erankrike. De landsflyktiga kavaljerer, som 1660 fingo
vända tillbaka till sitt land, kommo till största delen från
Frankrike, och de kommo fyllda av hat mot demokratien
och beslutna att efter franskt mönster i England återupp-
rätta ett konungadöme av Guds nåde. I de olika tyska
småstaterna möta vi överallt härskare, som tagit Ludvig XIV
till förebild, och även i de skandinaviska länderna går ut-
vecklingen till ett nästan absolut envälde. Ständigt är det
Frankrike, som angiver parollen.
Denna strävan mot enhet, auktoritet, ordning, centrali-
sation röjer sig på livets alla områden, inom politiken, inom
dikten, där Boileau utfärdar en av hela Europa erkänd
poetisk lagkodex, inom vetenskapen, där 1600-talet blir de
stora filosofiska “systemens“ tid, och inom religionen, där
århundradet är auktoritetens och ortodoxismens tid. Men
icke ens nu är denna huvudströmning den enda. Även efter
1660 levde renässansens ideer kvar, om än färgade av det
härskande tidslynnet, såsom hos Molière, och kort därefter
kunna vi i England iakttaga de första ansatserna till upp-
lysningslitteraturen.
Det är de olika skedena i denna kamp, som jag nu skall
söka skildra, först vetenskapens historia i de olika landen,
därefter diktens, och jag börjar då med den religiösa ut-
vecklingen i 1600-talets Frankrike. Såsom centralfigurer
har jag valt Pascal och Bossuet. I den förres biografi möta
vi de olika religiösa brytningarna under århundradets förra
del, i den señares levnadssaga, som tillhör seklets sista hälft,
samla sig alla de olika reaktionära strömningarna, inom
religion och politik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free