Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den byzantinska litteraturen - Den byzantinska senantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Talspråket, vulgärgrekiskan, som under tiden före 900-talets
mitt börjat tränga in i litteraturen, t. o. m. i kejsaren
Konstantinos Porphyrogennetos’ skrifter, möttes därför under
den byzantinska litteraturens blomstringstid av en kraftig
reaktion från de lärde, som i stället upptogo den alexandrinska
tidens attiska bokspråk. På detta inlärda, redan döda språk
är större delen av den byzantinska litteraturen avfattad,
t. o. m. i så hög grad att varje litteraturart har sitt
särskilda språk, historieskrivningen Thukydides’ språk o. s. v.
Vid sidan av det lärda språket gjorde sig dock även
vulgärgrekiskan gällande, särskilt inom den för lekmännen
avsedda litteraturen. Men denna vulgärgrekiska fick i Byzans
aldrig samma betydelse som italienskan i Italien, och det
fanns här ingen Dante, som kunde giva detta föraktade
folkspråk ett litteraturens adelsbrev.
Den byzantinska litteraturens huvudperioder motsvara
ungefär skedena inom västerlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
