- Project Runeberg -  Aldrig i Lifvet m. m. /
156

(1891) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höll på med att bygga gärdsgård, så blef han
fundersam. Och en söndag gjorde han sig ett ärende
åt det hållet, där Lars Anders bygde, och såg efter
hur det var fatt. Men när han hade fått se den
påbörjade gärdsgård’n, som stod en hel aln in på
den andres mark, då gick han hem till sig, och så
helgdag det var, så gaf han sig genast ut i skogen
och började hugga gärdsle han med. Och dagen
därpå, innan det var dager en gång, var Jan Anders
ute och hade börjat bygga gärdsgård på sitt håll
efter samma metod som Lars Anders.

Gubbarna bygde i sitt anletes svett och ju
närmare de kommo hvarandra, dess mera rasande
kände de sig. Lars Anders undrade hvad Jan
Anders skulle säga, när han fick se honom, och Jan
Anders undrade detsamma om Lars Anders.

Nu hade Lars Anders, som börjat på den svåraste
hälften, några dagars försprång, hvaremot Jan
Anders, som hade den lättare, arbetade fortare. Och
detta gjorde, att gubbarna möttes i sitt arbete just
på det ställe, hvilket Jan Anders velat, att de skulle
bestämma som mittpunkten.

Midt emot hvarandra stodo de, och det var
inte mer än två alnar emellan dem. Den ena bygde
åt sitt håll, och den andre åt sitt. Lars Anders
höll sig för god att helsa på Jan Anders, och Jan
Anders ville inte se åt den andre en gång. Och
båda två stodo de och funderade på, om motparten
möjligen skulle dänga till med yxan.

Men när det led mot middagstiden, så tyckte
Jan Anders, att efter det ändå var så, han hade tänkt
sig det, så kunde han göra ett försök, och när han
stod mitt emot den andre, så sade han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:00:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aldrigilif/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free