Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En riksdagsbondes anteckningar II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en längre tid syntes afskuren. Bevillningen, som
måste utgöras i och för biträdet till Danmark, var väl
för landet betungande, men den belastade likväl icke
framtiden. Våra försvarskrafter erhöllo ock en måhända
ganska nyttig öfning, ehuru det hela sannolikt väl
förtjänte den allmänna benämningen af stora skånska
lustlägret. Att resultaten af denna riksdag icke
medförde några för landets konstitutionella ställning
gynsamma förhållanden, det tror jag mig med säkerhet
kunna antyda.
Min uppfattning af förhållandet vid 1850–51
års riksdag var ingalunda till dess förmån. Det
var då den liberala fraktionen af riddarhuset
upphörde att derstädes infinna sig, och derigenom
lemnade reaktionen allt vidare utrymme för dess
verksamhet, som likväl gick derpå ut att efterhand
förlama båda statsmakterna och bereda bestånd
åt privilegii- och kastintressena. Ingenting
af verklig vigt och betydelse för det allmänna
kunde nu genomdrifvas, hvadan både läroverks- och
tullreformer, skatteförenklingen med flera allmänna
angelägenheter ej kommo till något afgörande, utan med
stor liknöjdhet undanskötos. Dertill kom den oerhörda
slapphet, hvarmed ärendena i allmänhet behandlades,
och som hos något hvar af de tänkande kunde väcka oro
och förtviflan om följderna häraf samt åstadkom hos
mig en afmattning i både sinnes- och kroppskrafter,
som vållade, att jag efter hemkomsten behöfde en
längre tid för återvinnande af den sinnesstyrka, som
för en hvar offentlig man är af så oberäkneligt värde.
En af de mera ledsamma tilldragelser, som under
denna riksdag inträffade, var äfven denna: Då
bränvinstillverkningsfrågan och skattebeloppet
derför skulle i förstärkt statsutskott slutligen
afgöras, uppfattade större delen af bondeståndet
och detta utskotts ledamöter saken på det sätt,
som skulle genom deras uteblifvande från voteringen
detta afgörande icke allenast kunna uppskjutas utan
rent af förhindras. Häraf föranleddes, att endast 9
ledamöter af ståndet infunno sig, i stället för 30
vid första och andra voteringen, men vid den tredje,
då lika många uteblefvo, ansågs saken genom de andra
ståndens fulltalighet rättsenligt behandlad och
afgjord. Detta var dock emot tydlig grundlag och det
enda exempel af detta slag, som under min riksdagstid
passerat, ty då vid föregående och isynnerhet 1840 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
