Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Landshöfdingetiden (1866-1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under efteråret var uppmärksamheten synnerligen fästad
vid det blifvande valet af talman inom andra kammaren,
och flere enskilda bref tillkännagåfvo, att jag skulle
dertill vara påtänkt. Detta var ett förtroende, som
jag på intet vis eftersträfvade, äfven derför att
jag, till följd af närsynthet ej kunde väl öfverse
alla kammarens ledamöter och säkert igenkänna dem, som
anmälde sig att tala. Så länge dessa underrättelser
blott på enskild väg kommo mig till hända, ansåg jag
mig hvarken kunna eller böra derom yttra mig; men
sedan mitt namn blifvit i sådan syftning offentligen
uttaladt i Aftonbladet, vände jag mig skriftligen
till regeringens förste man med anhållan, att jag
måtte blifva befriad från ett dylikt uppdrag, om det
verkligen vore mig tillämnadt. Excellensen De Geer
svarade härpå den 23 december, att ryktet det jag vore
påtänkt till talman i andra kammaren "var en rök, som
icke saknade eld", och att "vågskålen länge lutade åt
det hållet", men att betänkligheter uppstått derför,
att jag var på en gång förtroende-embetsman och
adelsman, och att jag nu, sedan jag sjelf undanbedt
mig, kunde vara förvissad att vid denna riksdag
"slippa ett sådant uppdrag".
Sålunda lugnad i afseende på talmanskapet, reste jag
den 10 januari 1867 upp till Stockholm, nyfiken att
se, huru den nya representationen skulle gestalta sig;
och densamma visade verkligen det första året ett
mera tillmötesgående skaplynne, än man i allmänhet
vågat hoppas. Bondeståndets forne talman Nils Larsson
i Tullus utlyste vid riksdagens början för andra
kammarens ledamöter ett sammanträde, å hvilket man
ordade om åtskilliga ämnen och derefter medelst slutna
sedlar utsåg nio personer att uppgöra förslag till
ledamöter i de ständiga utskotten. I denna sålunda
sammansatta nämd blef jag ordförande, och den lista,
som der uppgjordes, segrade i det närmaste vid de
derpå följande valen, hvarför äfven utskotten denna
gång, utan afseende å partiåsigter, i allmänhet
tillsattes af de bästa och skickligaste ledamöter,
som kammaren hade att uppvisa. Man sökte inom nämden
öfvertala mig att mottaga en utskottsplats, men då
jag såsom förtroendeembetsman omöjligen kunde under då
varande förhållanden insättas i statsutskottet, inom
hvilket jag arbetat under nästan hela min föregående
riksdagsmannatid, och vid 63 års ålder ingalunda hade
lust att sätta mig in i andra ämnen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
