Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - LIV. Den svenska fiskerinäringen, af Rudolf Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håller första kända uppslaget till fiskodling i Europa. Mol slutet af
århundradet gaf tvisten om trankokeriernas i Bohus län inverkan på sillfisket därstädes
anledning till några faktiska undersökningar rörande de omtvistade förhållandena,
livilka undersökningars resultat sammanfattats i ett märkvärdigt arbete, den
s. k. »Trangrumsakten» (1784). När bohuslänska stora sillfisket sedan
upphörde vid vårt århundrades början, förordnades om undersökningar angående
orsakerna härtill, livilka utfördes af professor S. Nilsson i Lund, och de härom
afgifna handlingarna och protokollen utgöra liksom andra till frågan hörande
uppsatser af P. I)ubb, O. Lundbeck m. 11. vigtiga bidrag till vår
liskerililera-tur. Under nuvarande sekels förra hälft var Sveriges fiskfauna föremål för
S. Nilssons, B. F. Fries, C. U. Ekströms och C. ./. Sundevalls särskilda
undersökningar, och de tre sistnämnde började utgifvande af det stora verket
»Skandinaviens fiskar», med figurer, målade af den såsom djurmålare berömde
Wilh. von Wright, ett verk, som först i våra dagar blifvit omarbetadt och
full-bordadt af F. A. Smitt med begagnande af dels efterlemnade målningar af
Wright, dels nya figurer. Specialafhandlingar och uppsatser utgåfvos för
öf-rigt af 117 Liltjeborg, A. 117 Malm m. 11. I Lund arbetade S. Nilsson, som långt
förut (1832) utgifvit Prodromus Ichthyologiæ Scandinavicæ, på sin
Skandinaviska fauna, hvars sista del, behandlande fiskarna (utkom 1855), har varit af
största betydelse för spridande af fiskkännedom hos oss.
En mängd småskrifter, merendels öfversättningar och bearbetningar,
ut-konimo vid denna lid af 67 Byström, G. C. och C. J. Cederström m. 11.
angående fiskodlingen. Hj. Widegrens »Bidrag lill kännedomen om Sveriges
Sal-monider» redogjorde för uppfattningen af Sveriges laxarter. Han utgaf
dessutom flere mindre skrifter om fiskodling m. m. Den af honom, under
benämningen »Handlingar och upplysningar rörande Sveriges fiskerier», nr Kgl.
landtbruksakademiens handlingar sammanförda årsberättelse m. 11. meddelanden
af fiskeriintendenten äro naturligen af vigt. Såsom ett slags fortsättning af
nämnda serie utgåfvos senare af hans efterträdare 2:ne häften »Meddelanden
rörande Sveriges fiskerier» (1883—1888). Föreningen för bohuslänska
fiske-riernas främjande började 1884 utgifva »Bohuslänsk fiskeritidskrift», den första
i sitt slag i Sverige, hvilken, redigerad af A. 117 Ljungman, fortgått till och
med sistlidna år. En äfven numera upphörd mindre fiskeritidskrift, utgifven
af »Norrvikens fiskeriforening» (n. Bohuslän), har fortgått under några år, och
slutligen har under redaktion af fiskeri-inspektören i Kgl. landtbruksstyrelsen och
med understöd af statsmedel sedan 1892 utgifvits »Svensk fiskeritidskrift . —
Bland Kongl. landtbruksstyrelsens meddelanden halva utkommit en serie
in-sjöheskrifningar med kartor af F. Trybom. Samme författare har äfven
utgifvit en för allmänheten afsedd »Handledning i fiskevård», hvarjemte en folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
