- Project Runeberg -  Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. Officiel berättelse /
716

(1899-1900) [MARC] With: Ludvig Looström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriafdelningen med tillhörande grupper - Andra delen - XLII. Läderindustrien, af John Landin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föras de lill »smulten», en lufttät, helst cementmurad källare, hvarest de
in-hängas med köttsida mot köttsida och lemnas att undergå ett slags
jäsningsprocess (»svettning» eller »smultning»), hvilken har lill ändamål att få håret
att lossna. Denna process tager under sommaren blott två ä tre dagar, under
det att vintertiden en vecka och mera åtgår, om man ej, som ofta är fallet, i
smulten inför ånga för att påskynda förloppet. I en del fall användes äfven
nedläggning af hudarna i kalkmjölk för hårets lossande. I enstaka fall hafva
äfven andra medel, såsom svafvelnatrium eller andra svafvelföreningar m. 11.,
användts för detta ändamål. Sedan håret sålunda bragts att lossna, utsträckas
hudarna på en med en lindrigt höjd träskifva försedd träställning (»bommen»),
där de strykas med knifvar för hårets (och samtidigt epidermis’) aflägsnande
samt skafvas och skäras på köttsidan för borttagande af ännu vidhäftande
köttdelar o. s. v.

De så behandlade hudarna bringas, efter skölj ning i vatten, till de s. k.
»färgerna», kar fylda med gammal, sur, mycket svag garfämnelösning
(»barklag»), Sedan de legat här omkring en vecka, llvttas de på »friskare färger»,
som tillsammans bilda ett system af allt starkare och starkare lösningar. Häri
förblifva hudarna två å tre veckor (eller mera), hvarunder de alltjemt flyttas
från en svagare till en starkare lösning och omläggas (»slås upp») vanligen
tvenne gånger om dygnet. Härunder svälla de något och antaga en svagt
röd-aktig färg, hvarefter de föras i »svällen», som har till uppgift att öppna hudens
kapillära kanaler och dymedels möjliggöra och underlätta garfämnets
inträngande under den sedermera följande »gärnings»processen (den egentliga
garf-ningen). Svällen utgöres i vårt land vanligen af en vattenlösning af rå
träsyra (penna), hvari hudarna få ligga cirka två dygn, ofta först i en svagare
(förut begagnad) och därpå en starkare (nyberedd), under hvilken tid de
omläggas åtminstone ett par gånger om dagen. Särskildt i Amerika användes
rätt mycket svällning i utspädd svafvelsyra, som verkar kraftigare, då äfven
liden för »färgningen» plägar högst betydligt reduceras. På allra senaste tiden
har äfven formalin (en vattenlösning af formaldehyd) fått någon användning
vid svällningsprocessen.

Efter svällningen vidtager den egentliga garfningen i stora, vanligen i
marken nedgräfda träkar, hvari hudarna »strös» med hark (malen ekbark),
d. v. s. utbredas flata med ett hvarf malen hark mellan hvarje, hvarjemte
gammal (nyttjad) »barklag» (garflösning) eller vatten påfylles. Den använda
barkmängden torde genomsnittligt pr kar med 100 hudhalfvor utgöra 40 å 50
hektoliter. Detta kallas att gifva hudarna »första hark». En del garfvare
använda på denna första bark något björk bark (7S å 1/3 af totalmängden) för
att enligt uppgift »göra lädret styfvare». Sedan hudarna legat 1 å 2 månader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:57:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akisoff/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free