- Project Runeberg -  Åkerns sagor. Spridda drag ur odlingshäfderna och folklifvet på Gotland /
103

(1876) [MARC] Author: Per Magnus Arvid Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

men omkring 70 alnar 5 qvarter bredt hvitt vadmal, som väfdes i
huset, såldes till knallarna för 12 eller 16 skilling alnen. Desse
handelsmän betalte för ett gammalt getbockskinn 24 skill., för skinn
af gamla får 12 och för sådana af unglam 8 skilling; men ull
uppköpte de sällan. Skogen stod då ännu herrlig och nästan orörd.
En kast kalkugns-ved (3è aln. lång, 31 aln. bred och 1} aln. hög),
som kördes li mil till Slite, såldes för 24 skill., men betaides på
närmare håll blott med 16, ja 12 skilling eller 25 öre! Val-bräder
såldes för l,so eller 2 rdr tolften, då sågningen kostade 24 styfver;
men s. k. timbur eller med yxa timrade 7 alns plankor med
skarpkant (då blott två st. kunde fås ur en stock) och som alltid voro
grofhyflade, betaltes (1802) med sju riksdaler tolften. En dränglön
på landet var 24 daler (4 rdr) penningar, ett par stöflor, ett par
skor, blårgaruslärft till byxor och tröja (intet vadmal bestods), en
blårgarnsskjorta och en mark strump-ull samt 1 rdr eller 1,50 i
städsel; en pigas årslön var 12 daler (2 rdr) penningar, groft
blår-garns-üärie» (halfylle) till förkläde, kjortel och tröja (klädningar
med lif brukades ej då), blårgarnslärft till en särk, två par skor,
en mark strump-ull, en lärftshalsduk samt 4 daler (67 öre) i
städsel. Sockenhandtverkare arbetade i huset hvarest de under tiden
bodde, hade mat och dricka samt arbetade "för styck":
landsskomakaren fick då i arbetslön för ett par skor 16 styfver, men en laup
(i tunna) råg för att sy ett par stöflar, hvilket den tiden ansågs
såsom ett konststycke; och skräddaren fick i sy-lön för en
karltröja 24 styfver, för ett par byxor 16 styfver och för en väst
omkring 12 styfver. Allt glasarbete gjordes af glas-makare i Visby.
Vissa bönder och inhyseskarlar eller s. k. mästare gjorde vagnar och
slädar, vanliga arbetskarlar förfärdigade räfsor, lieskaft, m. m., och
sjelf tillyxade man i gården plogar, träpinnharfvar, skuror1),
dyng-grepar, o. s. v. Den tiden hushållades mycket med järn: allt
gjordes möjligast af trä, vidjor, m. m., och i stället för spik och bultar
brukades alltid dymlingar eller stora hälar*), helst af hagtorn eller
ene, hvarföre en hvar omtänksam hushållare städse hade hela

*) Skoflar. *) Små samt stora trä-pluggar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/akersagor/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free