Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
icke varit att erbålla på de nya boningsplatserna, hvarföre man
ock högst sällan vid dessa får se någon ny humlegård an-
lagd. Vid några icke utflyttade gårdar hafva humlegårdarne blif-
vit bibehållna, så att ännu någon humle afyttras från orten. Det
skydd som genom de utflyttade husen förlorats har också haft
det menliga inflytande, att afkastningen af dessa långt ifrån är
hvad den fordom var.
$. 26. Skogshushållning.
Äfven till Västbo bör klandret mot skogarnes vanvård och för-
störelse sträcka sig. Det har i sanning någon tid bortåt förefal-
lit, som vår allmoge svurit ett outsläckligt hat mot nästan allt
hvad skog heter. Förruttnelse och förbränning hafva varit med-
len. Huru många milioner lass skog har icke författaren under
sin fyratiofemåriga vandrig i Västbo skogar sett förruttna och än-
nu flera nedbrännas. Det är på sina ställen icke nog med brän-
ning och en rågskörd utan kanske ännu en potatis- och en haf-
reskörd, sådana de nemligen kunnat blifva. Det faller al sig sjelf,
att ju mer jorden utmagras, dess mera sakta skall den skog som
derefter uppkommer tillväxa. Likväl är naturen frikostig nog,
att efter 6 till 10 år åter låta plantor uppskjuta. Enligt af för-
fattaren anställda vidsträcktare undersökningar hinner träden till
en alns omkrets lika långt öfver roten, på emellan 55 och 65
är, allt efter jordmånens beskaffenhet.
Om likväl vårdslösandet med skog någorstädes skulle kunna
ursäktas, så vore det för det inre af Västbo, hvarest någon an-
nan afsättning icke finnes än till några hemman på slättlandet, som
äro i brist af denna vara. Gyllenfors bruk afnämar visserligen kol,
men denna afsättning sträcker sig blott till Båraryds och Anders-
torps Socknar. Det nya Marieholm föga utom Asenhöga; Amin-
ne till Kulltorp och Bredaryd. Forsheda, som ligger närmast, har
föga att aflåta. Femjö och Färgaryds samt någon del af Unna-
ryds och Långaryds Socknar hafva afsättning med bjelkar, bräder
och plank på Halmstad. I början af detta århundrade fanns
mycken skog i dessa trakter. Olyckligtvis var trakthuggning icke
känd, mindre tillämpad. Penningen är grå säger man, och man
högg så länge någon stor skog fanns och brände den unga, som
kom i stället eller blef öfrig. Många hemmansköp skedde sed
beräkning på köpesummans anskaffande genom skogens förstö-
relse. Folkökningen, nybyggen och hemmansklyfningar hafva I
sin mån härtill bidragit. Ar 1742 inrättades bär i länet ett hus-
bållningssällskap. Detta hade på hvarje hemmans skog, utkällrat
ett visst stycke under namn af fredspark på hvilken ingen fick
hugga. Storskiftena gåfvo väl dessa, med sina vackra majestäliga
träd, till spillo, men emedan den mark på hvilken skog fanns,
gemenligen är till ingen ting annat tjenlig än skogsväxt, så be-
stämdes stundom hela femtio åren för deras afbrukning. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
