Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
kare, men icke velat lyckas. Vårhvete sås väl någon gång på
en eller annan Herregård, men knappt till eget behof. Ärter
får man väl se sådda, men mera sällan och endast på smärre
stycken. Västboen, liksom öfver allt i denna trakt af Småland,
har den vanan, att med mycket sådeskorn belasta åkern. Den
myckna säden i förening med den lösa myllan har det med sig,
att sädesstrået blir så ytterligt fint, att det alls icke kan gifva ax
med många korn och om jorden är någorlunda god, får man al-
drig se, särdeles hafre och blandsäd, stående, hvadan kornet väl
växer i löngd men har ringa kärna. Det vanliga är, att af sist-
nämnde sädesslag 2 tunnor utsås på geometriska tunlandet och
vida deröfver om jorden är mager. Svårt är att beräkna afkast-
ningen. Det är endast på Herregårgar, hvarest man har skäl att
förmoda att säker uppgift kan erhållas. Bonden mäter sällan el-
ler aldrig, hvarken från logen till boden eller från boden till
åkern. Höstrågen ger högst 6 kornet i afkastning,” kornet särde-
les det tvåradiga 4 till 5, blandsäd och hafre 3 kornet. Potatis
odlas mycket och skall på sina ställen gifva till och med 25 kor-
net. Andra rotfrukter äro nästan okända. Lin och hampa sås
väl också allmänt, men endast till egen förbrukning och på der-
till af ålder begagnade åkerstycken, kallade tonaland.
$. 24. Ängsskötsel.
Denna är långt ifrån god. En gnagande slåtter och en sträng
betning eller ifrån det säden är inbergad och till dess åkern
åter blifvit besådd, är den till spillo gifven för kreaturens tänder
och klöfvar, och är under denna tid fredad endast så länge hon
är betäckt med snö. Följden häraf blir, att gräsroten aftäckes af
lian och förtorkas af solen, eller upptrampas den af kreatursfo-
ten under den regniga årstiden. Slutliga resultatet blir naturligt-
vis ängsvallens allt mer och mer försämring uler dennas hufvud-
sakligaste afkastning mossar, ljung, lingon och blåbärsris, hvil-
ka, som man vet, icke rymma fältet utom för plogen och spa-
den.”> Också är det endast under åkrar och kringbyggnadstom-
ter samt vid en eller annan bäckrennil skäligen godt hö erhålles.
För öfrigt består den hufvudsakliga slottervallen af sanka kärr. Den
+ På fråga hvarföre en dertill tjenlig åkervidd icke trädades, fick för-
fattaren af en gammal Pastor i orten, som i många år varit jordbruka-
re, det svar: att, om jag trädar, sår larsmässeråg och får 42:te eller i
båda åren sår höstråg och får 6:te kornet, så är det elt och samma.
Räkningens riktighet kunde icke motsägas, men teoriens oriktighet för
det hela erkände han slutligen sjelf.
++ Framlidne Landshöfdingen Baron Boije talade med en gammal riks-
dagsman, Hans Börgeson i Gisslaved, om allahanda ekonomika rörande
Västbo, då den sednare beklagade sig öfver denpna försämring. Men,
frågade Landshöfdingen, huru kommer det sig? Åh! svarade riksdags-
mannen: vet Hans Nåd, johla (jorden) ä för gammal. Jah! återtog Lands-
höfdingen, visst är hon gammal! och vidare kom man icke i det ämnet.
or DR
na KARL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
