Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
inre otapetserade väggarne hvilka icke sällan i de gamla husen
voro hyflade, allt hvitskurades.
Sedan 50 år tillbaka har något så beskaffadt hus icke nybygts.
De försvinna således allt mer och mer. För att åt efterkom-
mande förvara minnet af detta uräldriga byggnadssätt är ritning
på en dylik stugas yttre, tecknad å Pl. X fig. 4. Nyare byggna-
der uppföras på högre och friare ställen och mera aflägsnade
från ladugårdarne; de göras högre och rummen större, ljusare
och gladare. Gemenligen förses dessa med enskilt kök, gafvel-
rum eller hel öfvervåning, fast låg. Boningsstugans inre har an-
nars närmaste likhet med de gamlas. Far och mors säng, dia-
gonaliter mot spiseln, med ett skåp på nedre ändan och på yttre
sidan igentäckt med sparlakan, somligstädes med trädluckor.
Rundt omkrom för öfrigt åro bänkar snickrade, dels för sofewn
åt barn, tjenstfolk och främmande personer, dels till förvarings-:
rum för kläder och för på dagen obehöfliga redskap och vbrk-
tyg. Öfver fönstren äro hyllor uppslagna, på hvilka förutnämnda
artiklar äro uppställda. Oftast är vid öfra fönstret ett långt bord
framför en lång bänk, försedt med duk af ylleväfnad hvarpå cen
hvit lägges då fremmande skall undfägnas. Hos de förmögnare
finner man numcra ett vanligt slagbord kalladt vingabord, med
stolar på ömse sidor vid gafvelväggen. Vanligast har qvinnans
skurningsarbete mildrats i dessa genom oljemålning på säng och
skåp samt stolar och bord. På väggarna får man hos de min-
& dre förmögna se olikartade skilderier utan ordning och smak
i uppfåstde, men numera, hos de förmögnare, antingen med pap-
| per öfverdragna och målade väggar eller spända med verkliga
| tapeter. a
Västboarnas kläddrägter äro mycket enkla. Någon allmänt an- a
Ifa tagen och begagnad mnationaldrägt finnes egenlligen icke. Uli =
ill Unnaryds Socken, hvarest folket ifrån äldre tider utmärkt sig så-
| som särdeles allvaarsamt och redbart, har dock en egen drägt,
se titel vignetten, varit af ålder känd och allmänt nyttjad. Det
yngre slägtet har likväl begynt afvika från förfädrens bruk. Äldre
gifta qvinnor bära dock ännu denna drägt, utom tofflor med hö-
ga klackar, samt i stället för röda, merendels hvita strumpor.
| Tröjans långa skört och tvärrandningen på förklädet eller kjor-
ÅR telns framvåd äro ännu allmänna och de gifta karlarnas drägter
Hur äro ännu merendels enliga med vignetfigurens. Öfver hela Hä-
radet hafva karlar och qvinnor vadmalskläder. De förras hufvud-
färg är grå, de sednares mellanblå eller gråblå samt kjortel och
tröja af samma tyg. En bondqvinna icke en gång en infödd pi-
I ga får man se klädd i sets aller annat utländskt brokigt tyg,
il högst en svart kamlottsklädning. Alt ett eller annat undantag
i kan ega rum finner hvar och en, men man får ofta se en yng-
ling klädd i blå bigueche med blanka knappar, hvilken såsom
bonde återgår till den grå rocken med af samma tyg öfverkläd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
