Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
145,6 m. talg, 591 p. 93: m. költ och fläsk, 202295 oxar,
166 5/32 får, 832744 gäss, 334546 höns, 333358 ägg, 166 5/7,
lass hö och 1666 !3/,, kärfvar halm. 2:0 Byggningshjelpen, 3008
timmerstockar, 3345/; syllar. 3:o Salpeterhjelpen, 1671 7/0 tun-
nor jord, 3345/,, tunnor fårgödsel, 1675) tunnor aska 1002
lass ved samt 66 5/e dagsverken. Som dessa räntepersedlar dels
icke kunde användas och dels behofvet deraf var obestämt och
då penningar nu voro att tillgå så upphäfdes redan i början” af
1600-talet deras leverering in natura och en visss summa pen-
ningnr derföre på hemmanet 6 R:dr 25 sk. 52/5 rst. bestäm-
des, hvilken tillades åkerpriset efter 1688 års skattläggningsme-
thod, så att hela räntan på ett hemman med 2-sädesjord upp-
gick till 11 R:dr 13 sk. 52/5 rst. samt på hemman med 2– och
1-sädesjord, till 10 R:dr 13 sk. 2/5 rst. Det är markegångs-
sättningen på jordboksräntorna, hvilka i våra tider så betydligt
ökar skattesumman. Se tab. 2.
Har Sverige den mest vidunderliga, så har det ock den kan-
ske mest obilliga eller oriktiga beskattning som något land kan
ega. Vi vilja i denna kategori icke intaga de genom Pprevilegier
från räntor i mer eller mindre mån befriade, det vill säga den
aldra högsta disproporition emellan ålagda räntor och hemmanens
storlek och godhet. Hemman och hemman äro således här tvenne
helt olika ting. Vi skola längre fram med några exempel söka
styrka verkligheten af detta förhållande. De anställda skattlägg-
ningarna shulle väl jemna detta förhållande, men den som sett
de gamla skattlägguingshandlingsrna och dermedelst fått lära kän-
na knapphändigheten, att icke säga det slurf på hvilket de verk-
ställdes och alltid utan säkra geomistriska mätningar inser lätt
att ändamålet derigenom icke kunde ernås. Ett stort fel vidlå-
dade också dessa skattläggningar, det nemligen, att å utmarkerna,
dit beteshagarna alltid räknades, icke det ringaste afseende gjordes
för erläggandet af räntor, de måtte vara högst goda eller högst ofrukt= >
bara. Egarne till hemman med stora och goda utrharksvidder, hafva
naturligtvis haft i samma förhållande större läglighet, att genom
odlingar öka hemmansafkastningen, än egare till hemman med
antingen små eller odugliga egovidder. Men denna är icke den
enda orsaken :till den så högst betydliga skiljaktigheten i hem-
mansvidder. Flera torde kunna upptäckas. Från så kallade Di-
gerdöden, i medlet af 14:de och till slutet af 17:de århundradet,
kunna vi antaga såsom den tidrymd under hvilken nuvarande
viddér till hemman utbildats. Det låg i sakens natur, att under
det, i följd af fordna egares bortgång, en betydlig myckenhet jord
låg öde, de öfverblifna eller småningom kommande, deraf skulle
inkräkta efter tilltagsenhet och förmåga. I sednare tider då man
föga satte värde på ett stycke jord, hafva våld, bedrägerier kan=
ske lismerier, tvilfvelsutan äfven bidragit att öka det ena hem=
manets vidd på det andras bekostnad. Ännu i våra dagar kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
