Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stol hon fick tag i var belamrad med en
neddammad tafla, i en en gång rikt kapitonerad ram af
violett siden med blommor af silfver; nu var
ramen smutsig och sliten. Hon tog taflan och
stolen med sig ut på balkongen, blåste dammet af
den förra och fann, att det var en stor fotografi
af en ung man, klädd i gala uniform från något
för henne okändt lyxregemente. Dragen voro
behagliga, ungdomliga till barnslighet, den
spän-stiga gestalten, de fina, raka linjerna i anletet
tydde på galliskt eller romaniskt ursprung
likasom fonden i fotografin, ett bärglandskap med
pinier. Hon vände om taflan; på baksidan stod:
Alle Signora Lucia Aldoni-Pignatelli. Lucia
Al-doni, villans ägarinna, en sångerska, — — och
fröken Hanna började leta i sitt minne.
En Pignatelli hade, enligt hvad tidningarna
viste att förmäla, en gång under nome de guerre
Aldoni fylt världen med ryktet om sina
extravaganser och sin spröda röst. Hon var en art af
smittbärande guldfluga, som dök ned i de
stinkande djupen och trifdes i allsköns affall.
Familjen hörde för öfrigt till Italiens högadel och
hade alt sedan Medicéemas tid bland annat gjort
sig bekant för att i hvarje generation kunna
uppvisa minst en pervers natur. Hon såg
närmare på taflan. Där stod: eterna ricordo di fe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
