Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjlig nacke. En lång blå slöja, som vajade från
hatten, gaf henne likasom ett luftigt omhölje, ur
hvilket de varmbruna ögonen lyste vänligt och
trofast mot hela världen.
Vårvinden, den starka rörelsen och det
bländande ljuset gåfvo hennes drag färg och en frisk,
fuktig glans, som i än högre grad lät det
ungdomliga, nästan barnsliga hos henne komma till
sin rätt. Där fans endast en anomali i detta
ljufva anlete, det drag af vek sorgbundenhet,
som låg öfver den fina, vackra munnen.
Då ryttarinnan nalkades den plats, där
Hom och hans kamrat sutto, sprang den senare
upp och hälsade på den unga flickan, visserligen
vördnadsfullt, men med en icke så liten
blandning af förtrolighet.
— God dag, Helena Nikolajewna, hvilken
härlig vårdag.
— Aha, Dimitri Semenowitsch, är också ni
ute och promenerar! Hon såg med en lång
blick på Hom, som reste sig och väntade, att
Martinoff skulle presentera honom, men
för-gäfves.
— Hör nu, och ryttarinnan höll in sin
häst, jag är orolig öfver, huru det skall gå med
biljetterna till morgondagens tillställning. Har
ni fått dem placerade? Vet ni, det blir alt svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
