- Project Runeberg -  Fosterländsk läsning för barn och ungdom /
83

(1869) [MARC] Author: Artur Hazelius - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Den fula handen och den vackra handen. En sannsaga, af Fredrika Bremer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu skolen I få höra! Hören nu bara väl på!

Det var en gång en ung bonddräng, som gifte
sig med en ung piga; och hon hette Gertrud, och
han hette Sven. I mån tro det var ett grant
bröl-lopp., Hon var kronbrud och kläddes i prostgården,
och var så grann, så grann, att folket trängdes för
att få se henne. Och hon var så fin och rar, där hon
red i brudskaran med stor bröstbukett och två
spelmän framföre. Och så foro de till kyrkan och vigdes
där. Och där var pin fullt med folk för att se
brudparet. Och så foro de hem och hade ett stort kalas.
Och när alla rätterna buros in, så spelade
spelmännen, och så åto de, och så dansade de in på sena
natten. Och det var brölloppet.

Sedan drogo de nygifta in i sin egen stuga: ty
de hade en egen stuga med två kammare, och
framföre stod ett rönnträ, där foglarna sjöngo; och en
ladugård hade de, både ko och får och grisar, och
husgeråd hade de och mat fullt opp. Så mycket
hade de fått med sig af föräldrarna. Och de voro
mycket glada och sade: ”Nu ska Vi göra oss glada
dagar och riktigt förnöja oss af lifvet.” Och så
började de att äta och dricka och sofva om nätterna
långt in på morgonen, och lade sig om dagen också
att sofva. Men inte blefvo de muntrare för det, utan
bara sömnigare och gäspade hela dagen.

En vacker dag, just som de skulle äta
kvälls-vard, så fingo de se komma in i stugan — men om
det var genom dörren eller genom fönstret, det sågo
de inte — en stor ful svart hand med långa fingrar1

— sen I, barn, så här kom hon, så här långsamt,
gripande mcrt bordet, och tog skålen med vällingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahflas/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free