- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
83

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musikens inflytande på djuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och med nyfödt mod går det sin väg fram, tills man ser
nästa oas eller nästa Arabiska läger framför sig och der
hemtar styrka och vederqvickelse. Musiken har på
kamelen en likartad verkan, som en frisk sång på den trötta
vandraren, och mången torde sjelf hafva förnummit, huru
vid klangen af glädtiga toner fötterne likasom lyfta sig
sjelfva, och att man derföre kommer mest dubbelt så fort
fram vid tonerna af en liflig marsch som eljest. Derföre
tillerkänner man också kamelen en stor musikalisk
fallenhet, som icke kommit så synnerligt många andra djur
till del.

Denna musikaliska fallenhet hos djuren har man icke
allenast begagnat för att lifva dem och göra dem villiga,
utan äfven för att fånga dem. Så gifves det t. ex. en
ödleart, kallad Leguan, hvilken blifver 3 till 5, högst 6
fot lång och således i högsta fall uppnår en manslängd.
Den har anträffats i Asiens, Afrikas och Amerikas
varmaste trakter på skuggiga ställen och sumpiga gömslen.
Sitter en sådan leguan den varma middagstiden på en
trädgren och vill svalka sig, så söka de efter honom för
hans välsmakande kötts skull ifriga infödingarne att
närma sig honom. Men som djuret är mycket skyggt,
måste man vara försigtig för att icke skrämma honom bort.
Negrerne betjena sig dervid af ett högst enkelt medel; de
närma sig nemligen djuret, under det de hvissla en
glädtig melodi; detta lyssnar, rättar upp hufvudet och vänder
det mot den trakt, hvarifrån ljudet tyckes komma, och
hans taggiga hals och af spetsiga hornskifvor bestående,
utmed ryggen gående kam resa sig i ända. På detta sätt
kommer den listiga negern ända under trädet, medan han
genom fortfarande sjungande och hvisslande håller djuret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free