- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
48

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En Giraffjagt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mera bakut; först derigenom blifver det för giraffen
möjligt att lyfta frambenen från marken. Giraffen gör detta
utan att böja dem, och likaså styft sätter han också ner
dem, hvarvid han med detsamma rörer halsen och drifves
framåt af bakbenens makt. På samma gång halsen åter
böjer sig tillbaka, följa bakbenen efter. Så rörer sig
halsen i beständigt fram- och återgående nästan såsom
masten af ett på vågorna stampande skepp. Emedlertid är
det icke svårt att med en kraftig jagthäst upphinna
giraffen, isynnerhet om terrängen är uppstigande. Det
sällsamma i djurets språng samt de utsträckta frambenens
mödosamma böjning och styfva fall försatte mig för några
ögonblick i overksamma betraktelser.

Men snart satte sig åter min häst i galopp och
sprängde emot de underliga gestalterna, hvilka, enär de
måhända aldrig blifvit af någon menniska oroade och icke
kunde ana till vår onda afsigt, nu stodo alldeles harmlöst
stilla och sågo sig nyfiket omkring efter mig utan att
blifva min följeslagare varse. Denne, som redan hade
vunnit ett ansenligt försprång, kunde olyckligtvis icke vänta,
tills de kommo honom nog nära, utan sköt af otålighet
för bittida och träffade icke. Nu uppskrämda, sprungo de
undan med dubbel fart; dessutom förspilldes genom
om-laddning och återuppstigande en hel minut, under hvilken
de kommo ett betydligt stycke före oss.

Våra redan andfådda hästar ansporrades ånyo, men
skulle visserligen icke hafva hunnit fatt girafferna, om ej
dessa plötsligen hade fått väder af våra förutgångna
vänner eller också någon annan fara och i sned riktning åter
vändt sig om emot oss, Derigenom kommo vi dem åter
närmare och i flanken; Vischer sprang nu för andra gån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free