Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att uthärda. — Slutligen sägo vi Slettin och
Iand-stego. Samma qväll kl. 8 skulle Baner fara af
med postvagnen till — jag vet ej hvart. Vi
kommo öfverens att äta vår middag tillsammans;
men derförinnan ville hvar och en göra sin
toilette. När den var gjord lade Rosa och jag oss
i vårt rum att hvila litet ocli höllo på alt slumra,
när det bultade på dörren.
Ilerein — ropade vi, och Baner trädde in.
Men något så vackert och gentilt kan man ej
tänka sig. Hade jag funnit honom vacker på
Ängbåten, sä måste jag dock tillstå, att toiletten
hade metamorphoserat honom; — jag
tvärstan-nade och återhöll med möda ett utrop af
förljusning. Han var alldeles svartklädd, med en
enda stor juväl i halsduken, och denna kostym
fordrar ett så distinguerai utseende att jag ej
sell mer än en, utom honom, som den klär
och det är .... — ja det kan just vara detsamma
hvem det är! — Huru föll han mig nu i
minnet? —
Baner bugade sig och ursägtade att han störde
oss; men vi hade så kort tid mera att passera i
hvarandras sällskap, sade han. Jag bara teg och
såg på honom.
Han var lång och smal, (élancé) hans kolsvarla
hår hade med några coups de brosse återfått sin
glans och den grazieusa krusning som resan
bc-röfvat det; de vackra bruna ögonen hade så länga
fransar och den penslade bågen deröfver stack
så skarpt af mot den hvita pannan, den friska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
