Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Brottmål eller straffprocess - Om rättegångsförfarandet i instämt brottmål - Om rättegångsförfarandet i rannsakningsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Beträffande parters hörande i mål, med vilka hovrätt utan
föregående stämning tager befattning såsom första domstol, äger
hovrätten, enligt K. B. 27: 18, förordna på sätt den tjänligast finner.
Om rättegångsförfarandet i rannsakningsmål.*
Ett rannsakningsmål föregås vanligen av ett s. k. polisförhör,**
d. v. s. en förberedande undersökning angående det brott, varom
fråga är. Se det föregående, sid. 1282 not*. Över polisförhöret
hålles protokoll, vilket insändes till den domstol, som skall
rannsaka om brottet, för att läggas till grund för rannsakningen.
Beträffande dennas förlopp vilja vi nämna, att parterna i regel
äro skyldiga att yttra sig muntligen, fastän även skriftliga
yttranden äro tillåtna. I rättens protokoll skall upptagas allt, som
på ena eller andra sättet blivit i målet framställt.
Skulle under rannsakningen visa sig, att parterna själva kunna
tillvarataga sin rätt, kan domaren inskränka sig till en sådan
ledning av rättegångsförhandlingarna, som i allmänhet
tillkommer honom i tvistemål. Men då i brottmål å ena sidan domstolen
har att tillvarataga statens intresse av att brott bliva bestraffade
och å andra sidan parterna, och i synnerhet den tilltalade, ej
alltid förstå att utföra sin talan, samt sakkunniga biträden åt; dem
icke alltid kunna erhållas, då de få användas, har lagstiftaren
tillagt domaren ett större inflytande över förhandlingarna i
rannsakningsmål (och även i andra brottmål) än i tvistemål, vilket
visar sig särskilt däri, att han äger rätt att, oberoende av
parternas framställningar, giva föreskrifter om förebringande av
den bevisning, han anser erforderlig för målets tillbörliga
utredning. Jfr. det föregående, sid. 1213. Att domaren i varje fall
bör söka upplysning angående den tilltalades
levnadsomständigheter, de bevekelsegrunder, som föranlett det brott, varför han
åtalats, hans förhållande närmast före och efter brottets förövande
och sålunda göra rannsakningen fullständig, därom innehåller
Kungl, brevet den 13 oktober 1820 en uttrycklig erinran. Och
domaren kommer sålunda att söka en lika sorgfällig utandning
av de förhållanden, som kunna lända den tilltalade till fördel, som
av dem, vilka tjäna till att ådagalägga hans brottslighet.
* Med rannsakningsmål menas här sådant brottmål, däri den tilltalade
är häktad.
** I sammanhang med polisförhör förekommer stundom s. k. Ii us
rannsakning, varmed menas en, vanligen av polismyndighet, verkställd
undersökning av en persons bostad för att efterspana en för brott misstänkt
person eller föremål, som kunna tjäna till upplysning angående en förbrytelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
