Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan (Under rubriken: En bortglömd beskattningsfråga, Veckoposten 8/11—12/12 1894. Motion. n:o 140 A. K. 1885 o. n:o 46 1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARES SKATTSKYLDIGHET 449
til at yde, selv om Störreisen ikke er lovbestemt». (Holck:
Den danske Statsforfatningsret, II, 295—6.)
Väl hafva de främmande trossamfunden ej, i likhet
med Folkekirken, anspråk på statens understöd, men
ingenting hindrar, såsom den nyss åberopade förf.
anmärker, att sådant understöd beviljas dem. I
koloniallagen för de dansk-västindiska öarna af den 27 nov. 1863
heter det i § 70:
Den evangelisk4utherske Kirke, som er den danske Folkekirke,
understöttes af det Offentlige. Bidrag til andre Trossamfunds
kirke-lige Indretninger kunne tilstaaes ved Anordning.
Skulle det i sistnämnda lagbud gjorda medgifvandet
komma att tillämpas å de främmande trossamfunden i
moderlandet, så blefve det en tillnärmelse till de numera
i Frankrike gällande grundsatserna. Den bourbonska
restaurationens karta 1814 stadgade väl, att den katolska,
apostoliska och romerska, religionen är statsreligion (art. 6),
men tillade att ej blott denna, utan ock de öfriga kristna
kyrkornas ämbetsmän aflönas af kronan (art. 7). Det
senare stadgandet återfinnes i julimonarkiens karta 1830,
men det förra är förändradt till ett omnämnande af
det statistiska faktum, att den katolska religionen
»be-kännes af fransmännens flertal» (art. 6). I 1848 års
republikanska författning heter det, att »de nu lagligen
erkända kyrkornas ämbetsmän och deras, som framdeles
varda erkända, hafva rätt till aflöning af staten» (art. 7).
För närvarande äro å franska statsbudgeten inskrifna:
den katolska kulten, den lutherska och den reformerta
(dock ej de protestantiska »frikyrkorna»), den israelitiska,
den muhammedanska (i kolonilandet Algérie).
Jag tillåter mig nu att anhålla, att kommittén ville
till öfverläggning företaga den frågan, huruvida
främmande trosbekännare böra
antingen helt och hållet befrias från skattskyldighet
till statskyrkan;
eller, därest detta yrkande anses för närvarande möta
allt för stora svårigheter, fritagas från de efter bevillning
för inkomst af kapital och arbete samt såsom personella
skatter utgående bidrag till statskyrkan;
samt att kommittén, om den ej skulle finna sig kunna
tillstyrka en hela vårt land omfattande reform enligt
någotdera af dessa alternativ, ville öfverväga, huruvida
den ej kunde, åtminstone enligt det senare alternativet,
genomföras i städerna.
29. — Adolf Hedin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
