Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samvets-, yttrande-, församlings- och föreningsfrihet - Främmande trosbekännares skattskyldighet till statskyrkan (Under rubriken: En bortglömd beskattningsfråga, Veckoposten 8/11—12/12 1894. Motion. n:o 140 A. K. 1885 o. n:o 46 1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
ADOLF HEDIftf
angelägenheterna legat i k. m:ts hand, och att riksdagen
och k. m:t synas vara oförhindrade att rnbba
löneregleringarna, blott att därigenom ej nuvarande
tjänsteinnehavares inkomster minskas. 1 löneregleringen för Jakobs
och Johannes församling i hufvudstaden, fastställd den
30 dec. 1874, stadgas att 36 öre för bevillningskrona
skall erläggas så för fastighet, som för inkomst, »i
sistnämnda hänseende utan andra undantag än dem, som
genom gällande författningar äro eller varda bestämda».
Slutorden i denna klausul äro ej olämpliga, men strängt
taget icke heller behöfliga, ty äfven utan ett slikt
förbehåll lär statsmakten ej sakna rätt att, under ofvan
nämnda förutsättning, åvägabringa en rättvisare fördelning
af beskattningen till statskyrkoändamål, att sålunda
fri-kalla främmande trosbekännare, och att — för att äfven
här nämna mitt Carthago delenda — förbjuda
kapitations-afgifter till prästerskapet.
Sant är visserligen — till den kraft och verkan det
hafva kan — att den skattskyldighet, mot hvilken jag
vågar höja min röst, har gamla anor. Men det är icke
mindre sant, att den fordom hade en annan, i tvenne
hänseenden mindre förhatlig karaktär än nu. Ty, för
det första, svarade tillförene mot skattskyldigheten den
äfven främmande trosbekännare tillkommande rösträtten,
rätten att deltaga i besluten om skatterna till statskyrkan,
enligt hvad sockenstämmoförordningarna af 1817 och
1843 samt prästvalsförordningen af 1843 utvisa. Denna
rösträtt har nu upphäfts, undantagandes vid prästval,
men äfven där har man, utan minsta hänsyn till
främmande trosbekännares fortfarande skattskyldighet, genom
den k. proposition om ny prästvalsförordning, som
lyckligtvis blef af 1879 års riksdag förkastad, gjort ett
kraftigt försök att få den upphäfd. leke påstår nu jag, att
främmande trosbekännares rätt att deltaga i statskyrkans
prästval och kyrkostämmor i och för sig är att prisa;
men utan tvekan påstår jag, att det intrång, statskyrkan
härigenom lider, ej kan på vida vägar när jämföras med
den nu gällande lagstiftningens orättvisa, när den tvingar
främmande trosbekännare att, ehuru i saknad af rätt att
deltaga i besluten, skatta till statskyrkan. — För det
andra voro främmande trosbekännare tillförene fritagna
åtminstone från de afgifter för särskilda förrättningar
och naturligtvis från de alldeles frivilliga afgifter
(»påskpengar» o. d.), som i kraft af löneregleringarna numera
uttagas af alla skattskyldiga, således äfven af främmande
trosbekännare. Utvecklingen — därest detta ord må
användas om en förändring till det sämre — har således
gått i den riktningen, att främmande trosbekännares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
