Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
ADOLF HEDIftf
framför socialaristokratiens lära, enligt hvilken det är rätt
och lofligt att beskatta de obemedlade ej blott för det
offentligas räkning, utan därjämte för de rikes skull.
Hvarför skall man behöfva upprepa och upprepa en så
enkel sanning? Månne därför att man har att göra blott
med en rå, städse lugnt kalkylerande egennytta? Nej,
sannolikt beror det mer däraf, att den oemotståndliga
makten, den långvariga maktutöfningen på en minoritets
vägnar ha en förfärande förmåga att förslöa rättskänslan
och villa bort rättsbegreppen, att låta ljudet af de röster
glömmas bort, som ej höras når och där besluten fattas,
att identifiera klassens rätt med dess intresse och detta
med det helas rätt. Alla prisa — med förbehåll i afseende
på själfva principen för dem, som ogilla hela
municipali-seringsidén*, — Glasgows förvaltning med hänseende till
det förfarandet, att man där icke sökt att låta genom
direkt municipal exploatering samla stora behållningar
öfver kostnaderna och därigenom sänka skatterna. Och
likväl finner sig Hugo, som med största beröm beskrifver
Glasgows förvaltning**, nödsakad till följande anmärkning
(a. st. sid. 299): »— — — — Så mycket mera
anmärkningsvärdt är, att Glasgow ej skyr att i skötseln af
loge-rarehusaffären (aus dem Betriebe von Logirhäusern) åsyfta
ett öfverskott. Denna anomali vore obegriplig, om det ej
vore fråga om den fattigaste delen af arbetareklassen, som
naturligtvis är orepresenterad i kommunalrådet och äfven
kommer att för långa år förblifva det.»
Hur har »municipaliseringsproblemet» uppstått, hur
har det blifvit allt mera intressant och angeläget? I sitt
utlåtande öfver Giolittis lagförslag svarar
deputeradekammarens utskott i ett kapitel med öfverskrift Den
moderna staden, att »den främsta anledningen utan tvifvel
får tillskrifvas ej blott städernas fortgående tillväxt utan
ock stadslifvets ökade intensitet. Detta är två skiljaktiga
företeelser, men härrörande från samma orsaker och
ledande till samma resultat. Ej blott växa städerna, eller
blifva stads-centra mera folkrika; utan där blifver lifvet
* I själfva verket äro motståndarna nog ej så principfasta, att
de vilja låta kommunen draga sig tillbaka från gamla
kommunal-angelägenheter, som den af gammalt tagit om hand. Först när det
blifver fråga om någon ny, som det kan vara lika eller ännu mer
angeläget att kommunalisera, förstå då se de ölägenheter och vådor
resa sig.
** Med en tabell hämtad ur ett föredrag 1895 af Lörd Provost
Sir James Bell visar författaren, att Glasgow, »trots sin ledande
ställning på municipaliseringens område, trots sin på ett glänsande sätt
organiserade hälsovård, visar den ringaste proportionen af utgifter, som
måste täckas genom direkta och indirekta skatter.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
