Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sociallagstiftning - Kommunalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
ADOLF HEDIftf
utläggning gått för sig att hänföra beslutet under de
paragrafer som åberopats, utan rättsgrunden ej varit annat
än att k. m:t »ej funnit skäl vara anförda», som kunnat
föranleda ogillande af det öfverklagade beslutet.
Vid en annan serie af uppenbara lagöfverträdelser
ha genom grundlagsvidriga initiativ från
landtförsvarsdepartementet de intrigskådespel blifvit inledda, hvarom
någon tidning plägat berätta under rubriken: »striden om
militären». Något försök att bemantla den skriande
olagligheten af de beslut, hvarigenom städers
kommunalrepresentation iklädt staden förbindelser att upplåta mark,
bygga hus o. s. v. för dit förlagda trupper, har kanske
knappt behöft presteras, då de myndigheter — äfven den
högsta — som ha att öfvervaka underställda eller
öfverklagade beslut, varit med de olagligt beslutande ense om
att det var bra gjordt.
Men där intet från laglighetens synpunkt fanns att
erinra, och där saken högt påkallades till skydd mot
skamliga spekulationer, liknande dem för hvilka staten
råkade ut vid expropriation i järnvägsanläggningarnas
första tider, där har en af riksdagen antagen lag af en
chef för justitiedepartementet utan ens några skäls
anförande af dagatagits. Så behandlades statsplanefrågan, hvars
utgång gör den till något kanske enastående i våra
kommuners årsböcker.
Slutligen, annat att förbigå, kommer jag till
kommunala koncessioner å faktiska monopol.
Referenten för italienska deputeradekammarens
kommission (utskott) i municipaliserings-frågan, Angelo
Majorana, yttrar om skillnaden mellan rättsliga och faktiska
monopol:
»De förra äro stiftade genom en akt af
statsmyndigheten i ett finansiellt, hygieniskt eller den allmänna
ordningens intresse eller, för att begagna ett mera allmänt
talesätt, i ett politiskt intresse. Genom dem blifva en
viss industri eller verksamhetsform eller ett antal föremål,
nyttigheter, ’saker’ undandragna arbets- och handelsfrihet;
sådana äro t. ex. salt, tobak, krut, spelkort o. s. v.
De senare åter uppkomma ur obetvingeliga faktiska
nödvändigheter, som hindra flera individers eller juridiska
personers samtidiga nyttjande af vissa föremål: en
spårväg eller en vattenledning upptaga en del af marken, som
i följd af en fysisk lag ej kan samtidigt vara anvisad till
en annan spårväg eller vattenledning. Mer än den fysiska
betyder den ekonomiska lag, som hindrar anläggandet af
ett sådant företag invid ett annat, förut bestående af
samma slag, vid risk att låta bägge förstöras af
konkurrensen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
