Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
297
vägrades dem, som ej hade någon del i lagstiftningen.
För det andra ha de lagt synnerlig vikt på vissa delar
af rättssystemet, som för dem själfva varit särskildt
intressanta (allt som gällt förmögenhetsintressen och deras
skydd), men däremot föga bekymrat sig om det som för
arbetarne, för småfolket är af det största intresse, såsom
den personliga friheten, skyddet för lif, lemmar, hälsa,
skyddet för personlig existimation och några andra
besläktade intressen, som lagen — »mannens lag» och
öfver-klassmannens lag — prisgifvit eller måhända rättare
afsiktligt lämnat i ett otillfredsställande skick, emedan de
därigenom själfva i många fall undgå att få egna moraliska
förpliktelser mot män och kvinnor af underklass genom
domstolsutslag omsatta uti juridiska skyldigheter (t. ex.
skadestånd, underhållsplikt m. m.). Detta påvisas i flere
de viktigaste hänseenden af professorn vid Wiens
universitet A. Menger i en med anledning af utkastet till ny
civillagbok för tyska riket utgifven kritisk afhandling, i
hvilken författarens humanitet, rättrådighet, skarpsinne,
sällsynt fulländade framställning åstadkommit ett verk,
som kan tjäna till ledning vid studiet af vår och andra
länders civilrätts brister från synpunkten af de obemedlades
i denna del af lagstiftningen tillbakasatta viktiga rättsanspråk och
rättmätiga intressen (Das bürgerliche Eecht und die
besitz-losen Volksklassen. Tübingen 1890).
Här kan ej vara platsen, åtminstone icke nu, för en
granskning af vår allmänna lag från nämnda synpunkt.
Men härmed ha vi antydt en af de flere uppgifter, för
hvilka de nu orepresenterades andel i den politiska makten
är af vikt för dem och för samhället. De behöfva den
för att skydda medborgerliga rättigheter, såsom
föreningsrätten. De behöfva den mot en genom privilegier gynnad
makt, som är farligare än ståndsmakten, nämligen
aktiebolagsmakten, som använder ett af staten förlänadt
privilegium på ett sätt som hotar hela folket med en ny
träldom. Detta — och ej de rent pekuniära tvisterna är
hufvudsaken, således är bevarandet af mänskliga och
medborgerliga rättigheter hufvudsaken i den strid, som
kallas »striden mellan kapital och arbete». Till denna
strids föremål hör skyddslagstiftningen. Den är ej, trots
allt hvad hit hör af frågor om »Haftpflicht», om
skydds-försäkring m. m. som gäller penningar, en företrädesvis
ekonomisk fråga, ty om den så betraktas, drager man
ned arbetaren till paritet med maskiner och annat som
bör aktas, emedan det är dyrt att ersätta.
Skyddslagstiftningens högsta ändamål är dock ej att på ena eller
andra sättet bereda ersättning åt den genom olycksfall
skadade — en »ersättning» som icke kan% till hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
