Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
ADOLF HEDIftf
måste hvar och en öppna sina ögon för den sanningen —
om han ej sett den förut småningom slå ut och fullbordas
— att det samhälle, hvars politiska ram mättes ut år 1862,
har växt ut så mycket mera nu på fyrtio år än förut på
dubbla tiden, att den representationsgrundval, som rikets
ständer 1810, enligt sina bästa mäns råd, manade sina
efterträdare vid ett snart stundande riksmöte att lägga,
och som för sextio år sedan den störste kännaren af
svenska folkets historia erkände för den oeftergifliga
grundsatsen, ej kan för ali framtid undvikas, utan måste
förberedas, såvida ej i de beslutandes öron skall ljuda
Gladsto-nes varnande ord om de tillfällen, då uppskjuten rättvisa
är vägrad rättvisa.
V.
Hvarför begära arbetarne rösträtt, hvarför understödjas
de af många som befinna sig ofvan censusstrecket? Vi ha
sport att en af vår Första kammares ledamöter härtill
funnit endast lumpna motiv. Då han sålunda försatt oss
i en parts ställning, skola vi ej bemöta honom inför den
vida större publik, till hvilken våra ord nå fram. Det
allmänna svaret är, att arbetarne såsom alla andra tro sig
om att bättre än andra känna sina viktigaste
angelägenheter och rätta sättet att utan afbräck för andra eller det
allmänna främja dem. De mena ock att de behöfva själfva
försvara sina rättigheter och legitima intressen mot andra
intressen som, enligt historiens vittnesbörd, i alla tider till
sin förmån disponerat statsmakten — politisk, civil-,
kriminal- och skattelagstiftning — samt att de se många
andra saker och ting på så nära håll att de om många
allmänna intressen, bl. a. om hushållningen med statens
medel, äga en kännedom som ingen annan, utom dem som
framför allt äro angelägna om och habila att operera med
administrativa slöjor. Fackupplysningar från dem som ha
ej ordnat och ledt, utan dag för dag utfört ett svårt och
med fara förenadt arbete ha visat sig öfverträffa den
sakkännedom ett parlament dittills kunnat prestera. Ett
frappant exempel minnas vi från en af de första stora
debatterna i den första af den allmänna plurala rösträtten
danade representanternas kammare i Belgien. Ehuru alla,
arbetarne inbegripna, erkände statsingenjörernas såväl
nitiska intresse som sakkännedom, vardt det dock liksom en
uppenbarelse att höra männen från det Svarta landet, som
lagt ifrån sig hackan för att med morgontåget resa upp
till hufvudstaden och taga del i den på dagordningen
uppförda frågan om le grisou — en af de olycksbådande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
