Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas lika behörighet - Första kammaren i Sverige och i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAMMAREN I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 221
maren i alla statsfinansfrågor, och att därigenom äfven
dess inflytande å andra ärenden indirekt stärkes. Att
finanslagen först skall behandlas i Andra kammaren, är
stadgadt i England, Danmark, Frankrike, i det
aristokratiska, byråkratiska Preussen med den »starka»
konungamakten. Och Preussens konservativa statsrättslärare tveka
alis icke att erkänna och att undervisa oss om, att
meningen med detta stadgande är, att den öfre kammaren
alis icke skall befatta sig med enskildheter i budgeten,
emedan den endast får antaga eller förkasta Andra
kammarens budgetsbeslut såsom ett helt.
I Holland är det nu icke blott regeringens
budgetsförslag, som skall först föreläggas Andra kammaren.
Regeringens alla framställningar öfverlämnas till Andra
kammaren, och de komma aldrig till den Första, med mindre
de, i oförändradt eller modifieradt skick, blifvit af Andra
kammaren antagna. Vidare beror användningen af det
initiativ i lagstiftningen, som naturligtvis tillkommer
Generalstaterna, af att Andra kammaren gör bruk däraf.
Lägg därtill, att Andra kammaren, men ej den Första,
äger att åtala ministrarna med flere högre ämbetsmän,
samt att det är inom förslagslistor, uppgjorda af Andra
kammaren, som konungen nämner ledamöterna af »Höga
rådet» (som är domstol vid nyss nämnda åtal) och
ledamöterna i räkenskapsrätten, som ha en vidsträckt
kontrollerande myndighet öfver finansförvaltningen — så
torde det få medgifvas, att man har något svårt att i
den förmenta svenska efterbildningen känna igen det
föregifna holländska mönstret.
IV.
För att göra Första kammaren riktigt grundligt
»karaktärsskild» från den Andra, har man i Sverige anlitat en
sådan lyx af försiktighetsmått, att uti intet annat land
något liknande förekommer.
1) Första kammarens ledamöter väljas för tre gånger
så lång tid, som Andra kammarens,
2) och måste vara minst 10 år äldre än Andra
kammarens ledamöter,
8) och åtnjuta ej arvode.
4) De kunna endast väljas bland personer, som äga
fastighet till minst 80,000 kr. taxeringsvärde eller skatta
för minst 4,000 kronors inkomst.
5) De utses genom indirekt val, nämligen af
landstingen och de städers stadsfullmäktige, som ej i landsting
deltaga. Ja, större delen af dessa valkorporationers med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
