Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagens maktställning - Valpröfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
ADOLF HEDIftf
se vi ej, att denna moraliska förpliktelse mycket begränsar
stortingets makt. Samma anmärkning, men äfven samma
mot-erinran, kan göras med afseende å § 54 i Danmarks
grundlag: »Hvardera tinget afgör själf giltigheten af sine
medlemmars val». Det är, i förbigående sagdt, förtjänt
af uppmärksam het, att den namnkunnige juristen och
konservative politikern A. S. Örsted i sin 1849 utgifna
granskning af det förslag till grundlag (och vallag), som
då var framlagdt för den konstituerande riksförsamlingen,
förklarade sig hafva intet att invända mot i fråga varande
bestämmelse. Yttrandet är anmärkningsvärdt såsom ett
intyg om, hur allmän och oanfäktad den läran är eller —
var, att denna makt själffallet bör tillhöra en
folkrepresentation.
Som redan är nämdt, har man i Finland bibehållit
ett system, som är likartadt med det svenska.
Landt-dagsordningen af 1869 säger, att klagomål öfver
Jandt-dagsmannaval inom borgare- eller bondeståndet få anföras
hos kejsaren-storfurstens befallningshafvande, öfver
präst-och skollärarevalen inom prästeståndet hos domkapitlen,
och fullföljas hos landets högsta judiciella myndighet
(senatens justitiedepartement), öfver universitetets val till
prästeståndet omedelbart hos den högsta judiciella
myndigheten ; vidare att fullmaktsgranskning äger rum inför den
person, kejsaren-storfur st en därtill förordnar; samt
slutligen att »hvarje stånd tillkommer dock sedan att pröfva
behörigheten till landtdagsmannakallets utöfvande, ej
mindre för sådan dess medlem, hvars fullmakt icke blifvit
godkänd, än äfven för den, mot hvilken eljes under
landtdagens lopp, i följd af denna grundlag, anmärkning
förekommer.» Detta är — mutatis mutan dis — det svenska
systemet. Och att man ej heller i Finland saknar ett
valtrassel, som är det svenska likt, därom påminnas vi just nu
af tvenne omständigheter, dels af det för veckor sedan
förrättade, men ännu ej af vederbörande magistrat
afkun-nade landtdagsvalet i Tammerfors, dels af de finska
tidningarnas nekrolog öfver juris kandidaten Kosti Vehanen,
hvars val till ledamot i bondeståndet vid 1885 års
landtdag blef af ståndet underkändt och efter hans omväljande
af ståndet ånyo ogillades.
Gå vi nu vidare till andra land, så finna vi, att i
Tyska riket och dess särskilda stater valpröfningen ligger
i representationernas hand. Samma är förhållandet i
Frankrike och har så varit allt sedan 1789 med undantag
för konsulatets och första kejsardömets period af
skenrepresentation, då det var senaten som utsåg de
deputerade inom valmännens förslagslistor, dem senaten äfven
ägde att annullera. För närvarande kunna visserligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
