Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvad folket väntar af den nya representationen 39
än ingen reform; ty den innebure blott en ytterligare
koncentrering af penningväldet. Den skulle helt visst ha
en verkan analog med den, som åsyftades af junkrarne,
då de på 1850-talet föreslogo att adelns själfskrifvenhet
skulle upphöra och ståndet sammansättas genom val.
Hade denna plan lyckats, så hade adelsinstitutionens
upprätthållande under åtskilliga årtionden varit betryggad.
Efter en sådan »reform», ehuru den blott förvärrade det
öf verk! agade tillståndet, hur lätt blefve det ej att af visa
alla yrkanden om en ny reform såsom oförnöjdt
rabu-listeri 1
Mer än en tillfredsställande lösning af frågan gifves
ej, och den heter per capita-omröstning, lika rösträtt för
alla. Aldrig har en i och för sig falskare sats funnits än
den om medborgerliga rättigheters af vägande efter
skattebeloppet, och aldrig har den fått en orimligare
tillämpning än i detta fall. Eller är det verkligen rättvist, att
användningen af Stockholms stads inkomster, för år 1867
beräknade till 2,443,704 rdr, hvaraf 1,150,000 rdr eller nära
hälften icke inflyta genom uttaxering, skall bestämmas af
personer, hvilkas val afgöres uteslutande af de
högstbeskat-tade? Har ej, åtminstone hvad nämnda hälft af
hufvudstadens inkomstbudget angår, den lågt beskattade lika
god rätt som den högt beskattade? Och för öfrigt, hvilken
otillförlitlig mätare äro ej de nakna siffrorna på en
debetsedel! Bidrager ej t. ex. den obemedlade mängden mera
till konsumtionsskatterna, än de rika? Men detta slags
bidrag synas ej på debetsedeln.
De farhågor, som stundom yttras, för en oupplyst
demokrati, för en stadsfullmäktigkår bestående af
»endast obildade arbetare», betrakta vi såsom blott
före-burna. Man vet alltför väl, att arbetaren med större
fördomsfrihet, än de flesta andra klasser, ledd af
rättskänsla och sund instinkt, i främsta rummet gifver sin
röst åt hedern och dugligheten, ehvar de än finnas. Hyser
någon verkligen på allvar fruktan för en rå demagogi, då
fäller han ock därmed den strängaste fördömelse öfver
den nu härskande klassens intelligens, moralitet och
duglighet. Vi anse oss långt ifrån berättigade till en så
förkrossande dom, som det påståendet onekligen innebär,
att de s. k. högre klasserna ej kunna hålla sig uppe
annorlunda, än genom en orättvis röstskala.
Måtte då alla sant frisinnade medborgare inse sin
plikt att ej längre sitta med armarna i kors, likgiltigt
lämnande det viktiga ärendet åt auktoriteternas dåliga
vilja. Nu, om någonsin, är ett tillfälle förhanden att
vakna upp, ur den dvala, då man ömsom väntar allt af
»ödet» och ömsom på denna okända storhet kastar an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
