Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Herrarne Stark, Tvärsäker och Självklok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, det är just det farliga, att hon utsprider sådana
läror, som befordra lättja; och det var detta, som Upplyst
satte sig emot. Och därtill kom ännu en annan sak.
Emedan hon själv är svag i tron, så ville hon, att alla
andra skulle vara så med. Hon mente, att det vore
farligt att vara stark i tron och frimodig. Då hon
dessutom icke ansåg det vara så angeläget att troget
använda den nåd, som Immanuel förlänade var och en, så
mötte hon motstånd av Förtröstansfull och Frimodig.
Därför har hon givit dem de där öknamnen, likasom hon
ock plägar kalla Upplyst för herr Självklok.»
»Det var sorgliga underrättelser», svarade
Abrahamsson, vilken nu började förlora det stora förtroende, som
han haft till mor Enfaldig. Han hade alltid förut
funnit en glädje i hennes umgänge. Hon hade ock under
hans oerfarenhet varit honom en trogen lärarinna, som
tjänat honom med råd, upplysning, tröst, varning och
förmaning, allt eftersom hon funnit det vara av nöden.
Den ställning, vari han nu befann sig, var därför
ytterst pinsam, och han ansåg det för en plikt att tala
med mor Enfaldig för att förvissa sig om, huru saken
förhöll sig, samt få veta, huru hon hade det. Därför
styrde han sin kosa till hennes boning, men mötte åter på
vägen en bekant, som frågade, varthän han ämnade sig.
»Till mor Enfaldig», blev svaret.
»Åh, kom då hellre med mig på en bibelförklaring!»
Abrahamsson tvekade en stund, men snart fann han,
att huru gott det än var att gå och höra Guds ord, så
var det dock vida nödvändigare, att han försökte häva
den avoghet och det misstroende, som han hade börjat
att känna i sitt hjärta mot mor Enfaldig. Därför
fortsatte han sin väg. Framkommen frågade han henne helt
öppenhjärtigt om allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
