Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min hustru - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själf, förstöra andras pengar, missbruka ens
förtroende, vilja lefva på andras bekostnad? Och nu
tycktes mig denna förr så allvarliga och
betydelsefulla fråga med ens barnslig, småaktig och simpel.
Man serverade oss pastejer och sedan, minns
jag, med långa mellanrum, under hvilka vi drucko
likör, dufbuljong, en rätt af inälfvor, stekt gris,
andstek, rapphöns, blomkål, ostkaka, kisell[1] och
slutligen plättar med sylt. I början åt jag med stor
aptit, i synnerhet af kålsoppan och gröten, men
sedan tuggade jag och sväljde ner maten helt
mekaniskt, utan att känna någon smak. Af den heta
soppan och af värmen, som rådde i rummet, glödde
mitt ansikte, och Ivan Ivanytsch och Sobel voro
också blossande röda.
"Er frus skål," sade Sobel. "Hon och jag äro
goda vänner. Hälsa henne så mycket från hennes
lifmedikus."
"Vid Gud, är hon icke lycklig!" suckade Ivan
Ivanytsch. "Utan att hon gjort ringaste väsen af
sig eller äflats och bråkat, har det gått så, att hon
nu är den förnämsta personen i hela kretsen. Nästan
hela saken hvilar i hennes händer, och omkring
henne samlas alla, — både doktorn och de
kommunala myndigheterna och de andra fruarna. För de
äkta människorna går sådant som af sig själft. Ja...
Äppleträdet behöfver icke göra sig besvär för att få
äpplen — de växa fram af sig själfva."
"Således behöfver man icke oroa sig eller göra
sig besvär?" frågade jag.
"Hur skall jag nu säga, för att riktigt
förklara... Jo, hit kommer hvarenda dag en bonde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
