Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 11 - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den dumhet, slöhet och andliga fattigdom man
möter öfverallt, och hvilken glädje det alltid gör mig
att få samtala med er! Ni är en förnuftig människa,
och jag njuter af att höra er."
Chobotof gläntade på dörren och tittade in i
salen. Ivan Dmitritsch i nattmössa och doktor
Andrej Efimytsch sutto bredvid hvarandra på sängen.
Dåren grimaserade, ryckte på sig och svepte
konvulsiviskt nattrocken omkring sig, men doktorn satt
orörlig, med sänkt hufvud, och hans röda ansikte
hade ett hjälplöst och sorgset uttryck. Chobotof
ryckte på axlarna, smålog och utbytte en blick med
Nikita. Denne ryckte också på axlarna.
Dagen därpå kom Chobotof åter till flygeln i
sällskap med fältskärn. De ställde sig bägge i
förstugan och lyssnade.
"Gubben tycks ha blifvit alldeles barn på nytt!"
sade Chobotof, då de gingo därifrån.
"Gud vare oss syndare nådig!" suckade den
fromme Sergej Sergejitsch, i det han försiktigt klef
öfver pussarna för att icke stänka ner sina
nyblankade stöflar. "Jag får bekänna, bäste Jevgeni
Fjodorytsch, att jag redan länge väntat det."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
