Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuksalen N:o 6 - 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Det är inte nödvändigt för någon."
"När det nu en gång finns fängelser och
dårhus, så måste ju någon sitta i dem. Om inte ni —
så jag, om inte jag — så en tredje person. Ha
tålamod och vänta, — då i en aflägsen framtid
fängelser och dårhus slutat sin tillvaro, skall det heller
inte mera finnas galler för fönstren eller
sjukrockar... En sådan tid skall förr eller senare
randas."
Ivan Dmitritsch log spefullt.
"Ni skämtar," sade han och knep ihop ögonen.
"Sådana herrar som ni och er medhjälpare Nikita
ha ingenting med framtiden att göra. Men ni kan
vara öfvertygad, min bästa herre, att bättre tider
skola randas! Kanske jag uttrycker mig dumt,
skratta gärna, men morgonrodnaden af ett nytt lif
skall stråla, sanningen skall segra och — och då
kommer turen till oss! Jag skall inte upplefva det,
jag är då död och begrafven, men våra
barnbarnsbarn skola upplefva det. Jag hälsar dem af allt
hjärta och gläder mig, gläder mig på deras vägnar!
Framåt! Gud vare med er, vänner!"
Ivan Dmitritsch reste sig med glänsande ögon,
sträckte armarna mot fönstret och fortsatte med
upprörd stämma:
"Inifrån dessa galler välsignar jag er! Lefve
sanningen! Jag gläder mig!"
"Jag finner ingen särskild anledning att glädja
sig," sade Andrej Efimytsch, hvilken Ivan
Dmitritschs rörelse förefallit teatralisk, men som på
samma gång tyckt mycket om den. "Det kommer
inte att finnas några fängelser och dårhus, och
sanningen skall segra, som ni behagade uttrycka er;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
