Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våldet mot naturen kan icke försonas med, att
sjösänkningen gav Ölands flora en ny medborgare. På den
landvinning som genom sänkningen gjordes på sjöns norra sida
uppträdde nämligen plötsligt som genom ett trollslag
Klådriset eller Tyska tamarisken (Myricaria germanica) så
rikligt att den stod där som en rosensky vid stranden. Växten
var förut känd från Norrland och två lokaler i Södra
Sverige. På Öland upptäcktes den 1916 av den kände
ölandsbotanisten, lektor Sterner.
Strax i närheten av Hornsjön, endast ett bösshåll norr
därom, upptäckte för snart 60 år sedan den framstående,
skarpsynte bergianske professorn Veit Brecher Wittrock —
han som alltid frös och gick i päls (se porträttet i Nordisk
Familjebok 2:a uppl.!), fast han ständigt lustvandrade bland
blommor — det egenartade Huvudarunet (Centaurium
capitatum), förut endast känt från en ö vid Englands sydkust.
Växten har nu spritt sig söderut ända till mellersta Öland
och där sundet är smalast hoppat över och gjort ett
sannolikt tillfälligt besök på fastlandssidan. Annars är Öland
ensamt om denna vackra och rara klenod.
Icke långt från Huvudarunets första fyndort, nämligen
vid Byrumsstranden och ett stycke längre norrut lyser
Martornans (Eryngium maritimum) vita buske som en
ståtlig och vacker dekoration i det nakna flygsandsfältet. De
läderartade bladen äro vackert ådrade med blått och
blomsamlingen är ametistblå. Svårt förstå, att Martornan, som
ser ut som en arg tistel, i själva verket hör till de
flockblomstrigas beskedliga familj och alltså är i släktskap med
Moroten, Palsternackan, Persiljan, Dillen och Kumminen
m. fl. Martornan är fridlyst. Man tycker, att denne
”flygsandstrandens silversmidde och spjutbeväpnade ädling”,
som sticks som en igelkott, icke skulle behövt ”Tre
Kronors” skydd. Men nu förhåller det sig så, att den liksom
prinsessan Snövit behåller sin skönhet även efter döden, och
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
