Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När konvaljerna blomma i senvårens och försommarens
första tid, är stunden kommen för växtvärldens
aristokrater att i täta led tåga fram genom Ölands lena lunder och
lövängar. Värdigare samlingslokal för förnämiteterna får
man söka efter. Från klarblå himmel silar solen genom
grenverket och näktergalssången brusar från snåren.
Det är det högättade släktet Orchis som först tar
festplatsen i besittning. Den stolte Riddaren (Orchis militaris),
ättens huvudman, också utvärtes huvudet högre än alla de
andra, håller hov omgiven av sitt förnäma följe.
Aristokratiskt krökt hänger den purpurstänkta läppen, liksom
fläckad av levrat blod, ur hans gap, och på hjässan bär han
silverhjälm. Lokalpatriotismen kallar honom ”Guldtopp”
— kärt barn får aldrig nog vackra smeknamn — annars
tycker man, att det kunnat räcka med Silvertopp. Stundom
kläder sig denna martialiske riddare i oskuldens snövita
skrud, vacker visserligen även då, men han gör sig dock
ojämförligt bättre i den krigiska utstyrseln.
Runt omkring sig har Riddaren sina uppvaktande
kavaljerer, drabanter och annat hovfolk. Närmast honom
posterar i stram givakt en annan militärisk uppenbarelse,
fast mindre högväxt, med krutsprängt anlete. Linné
betecknade under sin ölandsresa denna blomma först såsom
Orchis militaris minima, d. v. s. Den lille Riddaren, men
inom kort fick han höra växtens namn på allmogemålet.
”Krutbrännaren” kallade man den, ”ett namn”, säger han,
”som är makalöst väl gifvit; ty axet har röda blommor
såsom eld, men på spitsen små outslagna svarta blommor,
hvar med branden aftecknas”. Det är uppenbart, att den
store botanikern hade allmogenamnet i minne, när han
sedermera gav växten dess bestående beteckning Orchis
ustulatus (ustulatus = bränd). Då Linné på sin resas andra dag
i arla morgonstunden stötte på dessa och de andra
notabiliteterna, vaknade ett ljuvligt minne från ett annat soligt
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
