- Project Runeberg -  En bok om Öland /
162

(1946) Author: Carl Areskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ter — för övrigt den största svärmen — som blygt låta
höra sitt kvitter från snåren och knappt våga sätta ett litet
enkelt bomärke under sina anspråkslösa prestationer,
dagsländor, som illuminerade avisornas förgängliga
träpappersblad och delade öde med dem. — Det skulle varit
tacknäm- ligt, om någon ölandsvän tagit sig före att efterhand samla
de små poemen av sistnämnda kategori. Företaget skulle
helt visst resulterat i en volym på hundratals sidor, och
volymen skulle närmast fått karaktären av en gästbok med
många små ord av tacksam glädje — allesamman uppriktiga
och ofta fyndiga — över gott härbärge och trevligt sällskap
bland fåglarna under himmelen och liljorna på marken —
och bland människor med förresten — under några härliga
sommardagar på den ljuvliga ön, och sist med de varmaste
förhoppningar om återseende.

Att Borgholms slott med sitt dominerande läge högt på
landborgsbranten skulle inspirera en diktare, måste vara
självklart. Bland det vackraste och mest melodiösa som
sjungits om den minnesrika borgen, är väl sången som
diktaren på tronen, Oscar II:(Oskar Fredrik), skapat. Han
älskade som få denna ”nordens vackraste ruin” och styrde
ofta färden dit på sitt vitå chefsfartyg ”Drott”. Redan
långt ute till havs kunde han genom kikaren sikta de
majestätiska linjerna.

Vad nämnes borgen där på klippans brant
som lyfter stolt sin hjässa över vågor?
Hur mäktig än syns murens brustna kant,
hur härligt glödande i kvällssolns lågor!
Är du en vålnad blott som hägrar kvar,
en tom ruin från längst förflutna skiften,
du tolkar skönt likväl, vad fordom var
och ’står, ett mausoleum själv, på griften.

162

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acoland/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free