Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda. Troligen var det många andra blommor och mycket
annat grönt, som spirade på hällen samtidigt med, kanske
till och med före de nämnda tre. Men därom veta vi med
visshet ingenting. Vi sökte efter fasta hållpunkter, och så
funno vi dessa tre. Frågan blir alltså: till vilken tid skall
man förlägga första förekomsten på Öland av Polarvidet,
Nätvidet och Fjällsippan? Också växtpaleontologen vågar
icke räkna med annat än runda tal. Men svarslös menar
han sig icke behöva stå. Vi veta, att de nämnda tre
växterna i vårt land fortfarande hålla samman och
förekomma i våra fjällregioner, sydligast i Härjedalen, även
i omedelbart grannskap till den eviga snön. Endast där
kunna de leva. De funnos också på Öland så länge
klimatet var arktiskt och snön låg i närheten. Men när
ismassorna på grund av klimatförbättring efterhand drogo
sig mot norr, följde fjällväxterna med och stannade först,
då isen blev stationär i högfjällen. Tiden för sarkofagens
första blomstersmyckningsdag måste följaktligen
sammanfalla med landisens slutliga avsmältningsskede, som av
geologerna benämnts den senglaciala tiden och av dem
beräknats ligga omkring 10 å 12 000 år tillbaka. Bäst emellertid
att handskas försiktigt med den geologiska kronologien och
lämna bred marginal för eventuella justeringar.
EFTERSKRIFT.
Efter fattig förmåga har författaren sökt göra en enkel
summering av svaren på frågan. Med vördnad har han
stått inför dem, som ägnat sina livs intressen och krafter att
lyfta undan en flik av förlåten, och lyssnat till utsagorna.
Men frågan brände alltfort och drev honom att låta den
gå vidare till vår främste auktoritet på området för att få
veta, vad vetenskapen av i dag har att förmäla. Professor
Rutger Sernander mötte frågaren med största älskvärdhet
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
