Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ö, behöver ju icke vara för frågan fullt avgörande.
Professor C. W. von Sydow, till vilken författaren står i
tacksamhetsskuld för denna intressanta upplysning, anser också,
att visan lika gärna kan ha en ölänning till författare.
Kanske det för övrigt förhåller sig så, att såväl Topelius
som författaren till ”Sången om Refanut” bygger på en
ännu äldre tradition, en ännu äldre skepparhistoria.
Ostridigt är emellertid, att den versifierade legenden om Refanut
handlar om både Gotlands och Ölands tillblivelsehistoria.
”Om det skeppet vill
jag här söka att berätta.
Om ni lyssnar till,
skall ni höra få om detta.
Och jag säger först
— detta nu till skeppets ära —
att det var ju störst,
som det havet kunde bära.
Ja, den skutan var
fullt så stor som hela Sverget,
och dess stormast lär
varit som det högsta berget.
Pojkar, som dit gå,
aldrig nånsin neder hinna,
förr’n som gubbar grå
helt darrande de stå.”
Topelius” Brass-Matte kompletterar förhållandet mellan
masterna med ett litet tillägg. Det var så långt mellan dem,
”att kråkan behövde en hel dag för att flyga från den ena
masttoppen till den andra”, och när kaptenen skulle vända
mot vinden och fördenskull brassa rårna, ”måste en kurir
rida tre veckor i sporrsträck först långskepps och sedan från
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
