Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 thnuxår förut sjöng åf glädje, når hans kanoner befalk
des gå fram, fick en kanonkula i lifvet, hvilkct dödad«
honom på ögonblicket Hans inelfvor lågo bredvid
bo-nom. Éil artillerihäst, träffad i hufvudet, låg ej långt
derifrån. Fänrik v. Qvanten iick en kula genom
bröstet, slog mg med banden för ögonen, föll — och var
död. Hans hustru och barn!! Affären fortfor under allt
detta förfärligt. Kyssarna drogo sig undan steg för steg^
och sålde folket för spildt menniskoblod. Vår eld
avancerade småningom efter. Kossacker redo hela tiden i
i stora hopar längs åkrarna. Stundom hördes ett
trumslag, hvars betydelse vi för bullret ej förstodo. Röken
skymde fältet, och den stora rökkolonnen från den
brin-nande byn uppsteg blandad med lågor till en förfärande
-höjd ur molnet vid jorden. Allt flera blesserade af
manskap och befäl. Bland dessa fänrik Wirzén, hvars ben
var afskjutet 187). Öfverallt omkring qvidande, blödande
Denna sten är vetteriigen den enda minnessten, som på
denna ort finnes Öfver de fallna, hvilket namnes såsom tillägg
till Dob.II, 20.
186) Artilleri-underlöjtnant. Det säges, att han stigit åt
sidan från sin kanon för att förbi den skingrade röken bättre
knnna se verkan af sitt skott, då han träffades så, att
inelf-vorna fallit ut. Hans en slägtinge af samma namn (nämnd
jemte Zidén vid Haistila, sedermera tillfångatagen och i
Tavaste-hns af befälbafvaren, hvars välvilja han vannit, på sitt ord att
hålla sig stilla, hemskickad) hade då svftpt hans rockskört om*
kring honom samt lagt honom i diket, emedan ej tid var till
större vidlyftigbeter.
187) W., brigadadjutant, var son till en kommissions*
landtmätare på fiuotsila i Tyrvis och hade utgått från
Hanpa-niemi krigsskola. Den smalare benpipan nedanför knäet på enå
fbten hade blifvit afskjuten; Bjerkén hade befallt benets ampu*
terande, men W. satte sig deremot, befallande: »Wasén, tag
bit min sabel!» Sedati ban erhållit denna, förklarade han, att
så länge han kunde föra sabeln, skulle benet icke aftagas. Han
behöll det, oeh utg:s sagesman säger sig mången gång derefter
dansat tillsamman med W., hvars ben icke baft samma styrka
som förut, men varit ganska användbart Om »Wasén* den
upplysning, att han var W;s betjent, en gång tillfrågad af en
officer; »hvad heter du?» svarat Wasén, hvartill denne, anse*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
