Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lars Hierta.
När man betraktar det allvarliga, tänkande ansigte,
som i dag presenteras allmänheten, kunde man nästan betvifla
att det en gång varit ett barns. Himlen vete om Hierta
någonsin lekt med tennsoldater eller ridit pä käpp, och har
han gjort det, så har det troligen varit för att ur nöjet
draga nägot nyttigt, liksom biet drar honung ur blomman.
I sin ungdom gjorde han en vagn som kunde gå utan häst.
Kanske tänkte han redan då på smalspåriga jernbanor.
Född 1801, var han vid tjugo års ålder både filosofir
magister och juris kandidat, Han var för god hushållare
för att slösa med tiden. Tidigt notarie i Bergskollegium,
har han bestridt bergmästarförordnanden. Lars Hierta bland
“gubbarne i Bergskollegium"! Det räckte icke länge. Han
fick snart hårdare ämnen att bryta än jern-och kopparmalm.
Hiertas historia är Aftonbladets, en historia i tjugoen
folio-volymer, tjugoen årgångar, ett hästlass draget af den
spensligaste menniskogestalt i verlden. Det finns ingen sida i
denna historia som icke bär spår af hans rastlösa finger,
ej en rad, på hvilken hans närsynta öga icke hvilat.
Han hade föregångare, en Johan Johansson, en J. P.
Theorell. Dessa gingo fram hvar för sig. tvehändes huggande,
ofta blindt, icke sällan på hvarandra. Outtömmeliga i mod.
tömde de snart ut sig i kraft. Hierta förstod att ordna
den periodiska pressen i bataljoner med kärntrupperna i
centern och lätt kavalleri på flyglarna. Alla slags vapen
behöfvas i rangerad batalj.
Det var den 6 december 1830 som första numret af
Aftonbladet kom ut. Det kom midt emellan två revolutioner,
den franska och den polska. Det var en fördel att få
veckla ut fanan i frisk luft, och Hierta försummade den icke.
"Den der äter opp oss allesammans,“ yttrade J. P. Theorell,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
