Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. LEFNADSTECKNING - 7. Ljungeldar på Riddarhuset: riksdagsscener och debatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några dagar senare (d. 26 febr. 1840) möta vi åter Rääf i
protokollen, nämligen i t afseende på bondeståndets af Hans
Jansson föranledda inbjudning till de öfriga stånden att förena
sig om en skrifvelse till K. Maj:t som svar på trontalet. Eftersom
detta R:s anförande är i hög grad betecknande både för honom
sjelf och för stämningen vid denna riksdag, anföra vi det samma
till större delen.
»Då jag för en stund sedan», säger R., »erhöll rättighet att
yttra mig öfver denna fråga, men derifrån afstod, skedde det i
förhoppning att hon skulle erhålla den enkla utgång, diskussionen
då tycktes antyda; men när sedermera åtskilliga talare vidrört det
enskilda af adressförslaget och uppgifvit några punkter, dem de
ansågo R. St. ega fog att öfverklaga, och andra yrkat vigten af
opinionsyttringar, från hvilka de ej lära vilja utesluta dem som
något kunna strida mot deras, så får äfven jag utbedja mig en
stunds uppmärksamhet, den jag icke ofta skall påkalla.
Adressförfattaren vidrörer flera af samhällets vigtigaste
angelägenheter; han klandrar mycket, han berömmer litet. Skriften
är till alla stånds bedömande aflemnad, och det kan således
tillkomma äfven 111ig att få yttra några ord öfver dess hufvudpunkter.
Bland s. k. underlåtna styrelseåtgärder fäster denne granskare
sig först vid förenklingen af räntepersedlarna. Han känner då
ej hvad alla som ega anspråk på kunskap i denna väg nu mera
veta, att, sedan förenklingsarbetet varit, än för vissa trakter, än
för hela riket stundom afstannadt stundom fortsatt, och numera
blifvit färdigt, har man vid närmare begrundande funnit, att hela
det påyrkade företaget icke blott vore onödigt, dels emedan intet
prejeri på den skattskyldige kan ega rum under vårt väl
kontrollerade och derför också hatade kammarverk, dels emedan, äfven
efter en sådan förenkling ingen förminskning uti antalet af
upp-bördsmän vore möjlig, utan äfven funnit det samma i längden
blifva högst orättvist, ländande än till kronans än till den enskildes
med all sin vördnad för konungen, att lagen, efter fornnordisk sed, stod öfver
alla, äfven öfver konungen.» Äfven var han en energisk och seg
oppositionsman mot maktmissbruk af embetsmän, men han ville dock aldrig i vanlig
mening egna sig åt embetsmannabanan; och karakteristiskt är hvad han i Biogr.
Lexikon sjelf yttrar om sin slägt: »Den har alltid varit besuten och förstått att
med anständig hushållning bevara sitt eget, utan att eftersträfva statens vanskliga
bidrag».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
