Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Almqvist som journalist och literär kritiker. Förhållande till samtida författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en trappa och stego, efter en dragning på klocksträngen,
alldeles som gentlemen bruka, in genom porten. Vi trädde i
ett rum och sedan i ett annat. Jag fann detta hem alldeles
icke så som jag väntat; allt såg rätt komfortabelt ut; ödet
har då en gång behagat föra mig till en välmående tiggare,
tänkte jag; det var ganska bra.
Min värd aflägsnade sig litet, hvarunder jag betraktade
väggarna, såg drottning Viktoria hänga vid sidan af den sköne
prins Albert, och litet längre fram lord Palmerstons porträtt,
med några underskrifna ord, som jag, till undvikande af
misssämja med främmande makter, icke vill återgifva. Lord
Melbourne satt också i ett hörn, vacker, men gammal nu,
och af artisten framstäld i en sofvande ställning. Inunder
stodo de ord, som ryktet förmäler, att han nyligen sagt åt
drottningen: »jag ber att få afgå ur kabinettet, ty i sista
parlamentet var min öfvervigt så liten, att jag förmodar det den i nästa
(som öppnas den 26 jan.) blir ingen. Och att styra England
emot parlamentet vore orätt, så vidt det ens vore möjligt.» —
»Words to everlasting memory», stod ristadt bredvid med dålig
engelsk stil.
Min värd återkom, omklädd i en tarfiig, men ganska snygg
och behaglig kostym. »Ni förundras?» sade han. »Jag är icke
sjelf så egentligen fattig, som icke mera de fattiges vän; och
det kommer nästan på ett ut. Jag går ofta omkring under
en förklädnad, såsom i qväll, för att uppleta menniskor. Jag
tror mig i afton hafva träffat en, som går något litet åt mitt
eget håll, och ber er vara välkommen.» — Jag tackade
honom för komplimangen, men tillät mig öppenhjertigt fråga:
min herre tillhör förmodligen någon af de talrika sekterna
här i England? — »Visserligen; jag tillhör en liten sekt utan
privilegier och utan särdeles inflytande: jag är menniskovän.»
— Min herre skulle tilläfventyrs vara Qväkare? — »Nej!» —
Metodist? — »För ingen del!» — Jag bedrar mig icke, min
herre är Socialist, en medlem af denna nyligen uppkomna
ryktbara sekt, för hvilken Edm. Owen står i spetsen? —
»Alldeles icke något af dessa småsaker,» utbrast han: »nej, jag är,
öppet och utan förbehåll, anhängare af det parti, för hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
